Härjedalens Fjällmuseum
Skiss av Jörgen Grönvik

Byggnaden

Fjällmuseets arkitektur bygger på Härjedalens byggnadstradition och egenart. Arkitekt Jörgen Grönvik har inspirerats av regionens typiska byggnadsstil med hus med gavlar mot branta sluttningar, höga stengrunder, torvtak och grånat trä. Museet ska presentera områdets miljö och levnadsvillkor för kommande generationer och ge goda förutsättningar för visningar av de skatter som finns i de kulturhistoriska föremålssamlingarna.

Utformning & konstruktion

Byggnaden omfattar ca 1.400 m2 bruksyta. Byggnadens material och färger har anknytning till lokal tradition och natur, t ex trä, linoljefärger, sten och smitt järn. Grunden har fått en speciell konstruktion för att bemästra jordtrycket från Funäsdalsberget. Femton kraftiga järnstänger på vardera 10—12 meters längd har borrats ner i berget och i vilka grunden har förankrats för att förhindra glidning. Byggnadens stomme, golv, tak och väggar är av prefabricerade betongelement som i framtiden ska kunna demonteras miljövänligt och återvinningsbart. Genom betongstommen och souterrängutförandet får vi en klimatmässigt trög byggnad som ger ett jämnt och stabilt klimat med mycket långsamma svängningar i temperatur och luftfuktighet.

Insida

Invändigt är väggbeklädnaden mestadels av trä. Golven är av trä, linoleum eller skiffer. I kaféet finns en öppen spis murad enligt ortens tradition. I museets närhet har skog huggits ner som sedan sågats på ett lokalt sågverk. Denna sågade panel klär museets fasader. På taken har lagts torv som hämtats från tidigare brukad jordbruksmark efter Ljusnans dalgång. Den 15 centimeter tjocka grästorven gör bland annat att värmeutstrålningen minskar under kalla vinternätter och att regnvatten tas upp sommartid. Torven erbjuder också bostad åt insekter och fåglar. Ortens många kallmurade husgrunder har givit inspiration till väggen utanför kaféet. Den är klädd med handplockad sten som hämtats från åar och sjöar i trakten. Taknockarna ovanför kaféet och samlingssalen pryds av kartuscher som vid 1800-talets mitt var vanliga på byggnader i västra Härjedalen.

Inredning av lokalt material och lokala hantverkare Bord, stolar, bänkar, entréportar, receptionsdisken och takkronan i kaféet är tillverkade av lokala hantverkare med inspiration från den lokala traditionen. Möbler ur Fornminnesföreningens samlingar har fått stå modell för inredningen.

Hög säkerhet och hållbarhet

Byggnaden har betongstomme för att ge hög brandsäkerhet. Dessutom har ett heltäckande sprinklersystem installerats. Byggnaden har försetts med en larmanläggning som innehåller inbrotts-, stöld- och brandlarm. De kulturhistoriska föremålen är känsliga och behöver olika luftfuktigheter och temperaturer för att bevaras på bästa sätt. För att klara detta har en tekniskt avancerad klimatanläggning installerats där befuktning, avfuktning och temperaturer regleras så att en fullgod förvaring av museiföremålen kan fås. Hela museet värms med fjärrvärme som till nästan hundra procent är producerad på träråvaror såsom spån och flis.

Souterrängplanet värms med vattenburen golvvärme och övre planet med varmluft. Ventilationen, som är försedd med värmeåtervinning är utförd som tre separata anläggningar för att kunna få maximalt ut-nyttjande av energitillskottet vid olika driftfall. Dessa i sin tur beror på vilka verksamheter som bedrivs i huset. Alla grövre installationer, som trummor och rör, är placerade i ett eget kulvertutrymme bakom huset för att inte störa interiören och för att ge möjligheter att använda lokalerna flexibelt. Energiförbrukningen är 270 000 kWh/år, fördelade på 150 000 kWh uppvärmning genom fjärrvärme och 120 000 kWh el och övrigt.

Miljötänkandet har genomsyrat i stort sett varje detalj och moment i projektet. Till exempel har varje del-produkt så långt det varit möjligt dokumenterats genom byggvarudeklarationer. En byggvarudeklaration redovisar varans hela livscykel från råvaruledet till omhändertagandet vid ombyggnad eller rivning. Där redovisas också bl a produktionsort, transportbild och eventuell miljömärkning.