Härjedalens Fjällmuseum

Bedoire'

s ficksolur

För den internationellt verksamme köpmannen var exakta tidsangivelser avgörande för leveranser, prissättningar och möten. Men fickuret, rovan, var opålitligt långt in på 1700-talet. Den professionelle köpmannen och andra med krav på precision använde ficksolur med kompass och märkningar med avvikelser för olika städer.

En solvisare med kompass i silver med tillhörande etui. Instrumentet är tillverkat i Paris 1711. Urtavlan mäter 5,5 x 4,5 cm och kompassen 2 cm i diameter. På den 8-kantiga skivan är timmar och gradtal angivna. Den trekantiga visaren, som viks upp, är vackert dekorerade med en fågel på var sida. På urets baksida finns en tabell för avvikelsegrader med 20 olika städer angivna. Däribland Paris, Amsterdam, Konstantinopel, Lissabon, Wien, Rom, Madrid, Köpenhamn, London och Moskva.
 
Ficksolur användes redan under antiken, men denna åttakantiga modell tillverkades i Paris under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Ficksoluret här är utfört i Paris 1711 av den framstående matematikern och "ingenieur du roi" hos Ludvig XIV, Nicolas Bion (1652-1733). Det anges tidsavvikelser inom ett stort handelsområde, från Konstantinopel i söder till Stockholm och Arkangelsk i norr.

Soluret beställdes med all sannolikhet av grosshandlaren i Stockholm Jean Bedoire d y (1683-1753), son till en från Frankrike invandrad kalvinsk köpman (hugenott) som bedrev omfattande handel med Frankrike, främst export av järn och timmer, import av viner.
 
Med säkerhet vet vi att uret tillhörde han sonson, brukspatronen och ägaren av Västanfors, Gysinge och Meldersteins bruk Jean Fredricsson Bedoir (1746-1830). Han skänkte det till sin äldste son brukspatronen CarlFredric Bedoire (1785-1839), ägare af Västanfors och Bjurfors, som i sin tur skänkte det till sin son Jean Victor Bedoire (1816-1901). Han slutade sina dagar som tullinspektor i Funäsdalen, och skänkte uret 1895 till den nystartade Fornminnesföreningen i Funäsdalen.