Härjedalens vapen

Vapnet
fastställdes
23 maj 1935 som landskapet Härjedalens vapen. Kommunen Härjedalen bildades 1974 och har sedan dess använt vapnet.

Dagens vapen har moderniserats jämfört med hur de sigill såg ut som är vapnets ursprung. Blasoneringen (beskrivning av heraldiskt vapen enl. bestämda regler. Hämtat från Svenska akademin) av Härjedalens landskapsvapen är följande: I fält av silver ett, med ett rött ämnesjärn belagt, ovanifrån sett svart städ med hornet nedåt och åtföljt till höger av en svart smidestång och till vänster av två stolpvis ställda svarta smideshammare med röda skaft, den övre störtad. (Vid heraldisk beskrivningen utgår man från att vapnet ses bakifrån som sköldbäraren ser det.)

Under äldre tid hade Härjedalen inte något vapen. Det har funnits olika uppfattningar bland heraldikerna men det är troligt att Härjedalen som f.d. dansk provins först efter freden i Brömsebro 1645 fick ett eget sigill. Den först påträffade sigillbilden förekommer under riksens ständers beslut år 1647. Det är sannolikt att sigillet var nödvändigt att ha för de representanter för Härjedalen som skulle närvara vid riksdagen. Denna bild användes till slutet av 1700-talet endast i sigill och först därefter som vapen, dvs. insatt i en sköld.  

Vapenbilden syftar på landskapets urgamla myrjärnshantering och illustrerar hur myrjärnstackorna med räckhammaren formades tillstångjärn, vilket sedan med hjälp av hammare och tång uthamrades till de smidesprodukter som sedan gammalt utgjort inbyggarnas handels- och bytesvaror. (Enligt en annan uppfattning är det ett städ i mitten av vapnet och Härjedalens vapen har blivit officiellt fastställt först 1884).

Dagens kommunvapen och logotyper finns att ladda ner under vårt pressrum. Se pressrum

Sidinformation

Sidan uppdaterad 2016-11-15 15.57
av Ingela Kälvedal