Kultur & Historia

Härjedalens historia - En snabbversion

DE FÖRSTA MÄNNISKORNA som kom till Härjedalen var jägare och fiskare. De sökte sig fram längs älvar och sjöstränder och fann ett överflöd av fisk och villebråd. Fångstfolket efterträddes så småningom av samer och bönder. De kom att utvecklas sida vid sida och en tidig bondekultur uppstod i Härjedalen.

PILGRIMERNA företog mödosamma resor genom landskapet. Under medeltiden var Härjedalen skattland under den norska kronan och i kyrkligt hänseende tillhörde man Trondheims stift. Pilgrimslederna från Mellansverige till Trondheim korsade Härjedalen och spåren finns fortfarande kvar.

HANDELN med järn och smiden var viktig. Med tiden hade människorna blivit alltmer bofasta och sakta började befolkningen att öka. Blästerugnar anlades och man framställde järn ur myrmalm, som hämtades från sjöar och myrar. Härjedalens landskapssigill är känt sedan 1600-talet och föreställer smidesverktyg.

KRIGEN plågade härjedalingama under en lång period. Kungarna i Sverige, Danmark och Norge stred om herraväldet och befolkningen utsattes för stort lidande. Under Baltzarfejden, 1611-13, plundrades byarna i Härjedalen och gårdar brändes ned. Befolkningen tvingades fly och många kunde inte återvända förrän efter flera år.

BYMILJÖERNA i Härjedalen är säregna med välbevarade timmerhus. De äldsta härjedalsgårdarna består av en samling hus byggda i fyrkant kring ett gårdstun. Ett typiskt inslag i den härjedalska byggnadsstilen är barfreden, som är en påbyggd farstukvist. Den förekommer på många äldre boningshus i Härjedalen.

FÄBODLIVET var en viktig del av tillvaron tidigare. Varje gård hade en eller flera fäbodar. Fäbodlivet var hårt och strävsamt, men nödvändigt för att försörja gårdens djur med bete. Fäbodprodukter som smör, ost, messmör, gum och flötgröt tillverkas fortfarande och kan köpas på marknader och hembygdsdagar.

HEMBYGDSGÅRDARNA är välvårdade och här finner man många kulturskatter. I Funäsdalen visas områdets historia med inslag från samisk kultur, fjällbondekulturen och den tidiga gruvepoken. På Gammelgården i Sveg finns 5000 föremål och i Lillhärdal finns en välbevarad hembygdsgård med hus från 1600-talet.

KYRKORNA har en intressant historia och är rikt utsmyckade av bygdens skickliga konsthantverkare. Jöns Ljungberg, verksam under 1700-talet, är den mest kände. Flera konstnärer och målare har varit, och är, verksamma i Härjedalen. Emil Näsvall är en bygdens son och hans mest kända verk inom Härjedalen är statyerna Säterjäntan i Funäsdalen och Skogsarbetaren i Sveg. Statyerna Gruvarbetaren i Bruksvallama och Nybyggarna i Vemdalen är verk av skulptören Lars Widenfalk.

SAMESLÖJDEN har en lång tradition. De vanligaste slöjdarterna är ben- och hornslöjd, läderslöjd med tennbroderier och rotarbeten. Råvarorna tas från renen och från naturen där man vistas. Vackra arbeten i silver och tenn hör också till sameslöjden. Den sydsamiska slöjden känns igen på de runda formerna och det typiska sick-sackmönstret.

Sidinformation

Sidan uppdaterad 2017-12-07 10.31
av Henry Jonasson