Hänsyn

I förslaget till ny fördjupad översiktsplan för Funäsdalen-Ljusnedal har kommunen tagit hänsyn till allmänna intressen. Med allmänna intressen menas frågor som berör hela eller stora delar av befolkningen eller är viktiga för samhället och dess utveckling i stort.

Rubriker i kapitlet

• Riksintressen och nationella bestämmelser
• Lis-områden och strandskydd
• Miljökvalitetsnormer
• Naturvärden och biologisk mångfald
• Kulturmiljö
• Friluftsliv
• Naturresurser 
• Klimat, hälsa och säkerhet

Planering av ny bebyggelse och markanvändning behöver ske med hänsyn till allmänna intressen. Med allmänna intressen menas frågor som berör hela eller stora delar av befolkningen, eller är viktiga för samhället och dess utveckling i stort. För att kunna ta in hänsynen i planeringen krävs att platsens olika värden lyfts fram och synliggörs.

Planering av mark och vatten ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden. Översiktsplaneringen ska bland annat visa hur riksintressen ska tillgodoses, hur miljökvalitetsnormer ska följas och hur förhållanden i övrigt som är av väsentlig betydelse ska beaktas.

Förslaget till fördjupad översiktsplan för Funäsdalen har utformats för att ge kommunen goda förutsättningar att bland annat arbeta i linje med de nationella miljökvalitetsmålen. Genom att arbeta för en mer sammanhållen utveckling av mark får kommunen större möjligheter att i detaljplanering inventera och utreda samt visa hänsyn till olika värden, skapa en effektiv och funktionell infrastruktur, samt ange riktlinjer för en sammanhängande bebyggelse anpassad efter både miljövärden och avsedd funktion.

I och med att arbetet tydligare kan styras och anpassas utifrån miljömålen fångas även intentionerna i konventionen om biologisk mångfald upp genom balnd annat målen om Levande skogar, myllrande våtmarker samt Ett rikt växt- och djurliv.

Det här kapitlet redovisar förhållanden och värden som har betydelse för den föreslagna markanvändningen. De redovisas också i kartan över planförslaget. Karta över planförslaget. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Riksintressen och nationella bestämmelser

Riksintressen bedöms ha värden som är av betydelse för Sverige som helhet. De har därför en särställning i planeringen av marken. Staten pekar ut riksintresseområden och kan därmed påverka och bevaka intressen av nationell betydelse i samhällsplaneringen. I planprocessen ska kommunen väga de olika riksintressena mot varandra. Riksintressen väger generellt sett tyngre än andra allmänna intressen och översiktsplanen ska visa hur kommunen tar hänsyn till riksintressena så att de inte påtagligt skadas. Riksintressena redovisas i den digitala kartan. Karta över planförslaget. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rörligt friluftsliv

Funäsdalen inkluderas i det riksintresseområde som omfattar hela fjällkedjan från Transtrandsfjällen till Treriksröset. Inom området ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploatering eller andra ingrepp i miljön. Exploatering och andra ingrepp i sådana områden får endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.

Riksintresseutpekandet syftar inte till att hindra utveckling av befintliga tätorter eller lokalt näringsliv. Det är främst ingrepp som påtagligt skadar eller påtagligt försvårar nyttjandet av riksintresseområdena som det avser att förhindra. Med utveckling av befintliga tätorter avses förändringar av bebyggelse och anläggningar som behövs med hänsyn till en normal befolkningsutveckling, behovet av infrastruktur, service, sysselsättning och liknande.

Kommunens bedömning

Kommunen vill med sin planering skapa förutsättningar för att antalet invånare i Funäsdalen ska kunna växa. Det kräver mark för såväl bostäder som verksamheter. Den markanvändning som föreslås är därmed nödvändig för att stödja viktiga funktioner för utveckling av boende och lokalt näringsliv.

De områden som pekas ut som lämpliga för bebyggelse bedöms i de flesta fall ha relativt lågt värde för det rörliga friluftslivet. Viss mark föreslås få en ändrad användning från rekreationsområde till användning för bostäder. Där har förslaget utarbetats med hänsyn för att bevara naturmark som bedöms som viktig för områdets funktion som rekreationsområde. Kommunen anser därmed att man beaktat och tillgodosett riksintresseutpekandets syften och att den föreslagna utvecklingen kan genomföras utan påtaglig påverkan på riksintressets värden.

Friluftsliv

Väster om Funäsdalen är ett större fjällområde utpekat som riksintresse för friluftsliv. Området är ett klassiskt turist- och friluftlivsområde med utmärkta förutsättningar för friluftsliv och nyttjas av ett stort antal människor såväl vinter som sommar för många olika friluftsaktiviteter. Områden som är av riksintresse för friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.

Kommunens bedömning

Ett föreslaget nytt bostadsområde väster om Funäsdalen ligger till en mindre del inom riksintresseanspråk för friluftsliv. Ny bebyggelse bedöms inte påverka riksintresseområdets värden då den ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och inte bidrar till att utbyggnaden sprids längre in mot riksintressets kärnområden.

Rennäring

Riksintresseområdena för rennäring ligger på visst avstånd från planområdet och bedöms inte komma att påverkas av ny bebyggelse inom planområdet. Genom att planförslaget ger förutsättningar för en större befolkning i Funäsdalen kan dock indirekta effekter inom riksintresseområdena uppstå.

Med Funäsdalen som utgångspunkt är flera fjällområden i västra Härjedalen lättillgängliga, vilket medför att friluftsliv till stor del utövas i andra delar av västra Härjedalen än just kring Funäsdalens samhälle. Därmed kan en större befolkning medföra effekter inom flera delar av västra Härjedalen, beroende på hur människor väljer att utöva sitt friluftsliv.

Området Långbrottet/Skarvarna som ligger på norra sidan av Tännån används av Ruvhten Sijte sameby från mitten av maj till efter kalvmärkningen i mitten av juli. På våren bevakas renarna intensivt för att hålla dem söder om RV 84 så länge som möjligt. När renarna kommer till området beror på snöförhållanden, väderlek och hur olika störningar påverkar renarna.
Ett intensivt friluftsliv i området under tiden renarna nyttjar området kan påverka områdets funktion och leda till spridning av renarna inför kalvmärkningen vilket leder till merarbete för renskötarna. Under senare delen av sommaren är området mindre känsligt för störningar och friluftsliv och andra aktiviteter får mindre betydande konsekvenser.
Området Vättafjället/Rödfjället/Brattriet ligger söder om Tännån. Området är viktigt från april till senhösten. Dräktiga vajor behöver hitta ostörda platser för att föda sina kalvar och området är därför mycket känsligt för störningar under vårvintern. Människor på skidor kan röra sig tyst och riskerar att skrämma djuren. Det krävs ett tränat öga för att se djuren, medan djuren känner människors närvaro betydligt lättare.
När vajorna känner sig hotade finns en risk för att de flyr och lämnar sina nyfödda kalvar. Kalvarna är då fortfarande för små för att hinna med och kan överges av de vuxna renarna vid flykt. Efter kalvmärkningen behöver renarna fortsatt betesro här för att äta upp sig inför vintern. Den viktiga betesperioden sammanfaller med sommarturismen och en period då många friluftsaktiviteter bedrivs på kalfjället.

Området begränsas i väster av ett stängsel längs med riksgränsen som hindrar renarna från att vandra in i Norge. Avgränsningen ger området en långsmal form som gör det känsligt för störningar. Friluftsliv som bedrivs med Tänndalen/Hamra som utgångspunkt medför redan idag störningar inom det riksintresseutpekade området. Den aktivitet som friluftslivet genererar inom området gör renarna mer rörliga då de söker ostörda platser där de kan beta och vila. Att renarna håller sig i rörelse i stället för att beta är negativt då betesperioden är viktig för att renarna ska vara i gott hull inför vintern. När renarna håller sig i rörelse kan de också ta sig in på marker där de inte får vara vilket skapar konflikter och merarbete för renskötarna.

Befintliga ”fjällparkeringar” med bilväg och parkeringsplats högt upp på kalfjället samt sommaröppna liftanläggningar gör fjället lättillgängligt för många. Även om många friluftsutövare håller sig i närheten av tillrättalagda leder och stigar kring bebyggelsen, medför vissa former av friluftsliv som till exempel cykling att människor också kan förflytta sig långt in i betesområdet.

Ett större och mer intensivt friluftsliv, vilket är en möjlig effekt av en utvecklad bebyggelse kring Funäsdalen, kan därmed påverka områdets funktion som betesområde negativt, då aktiviteten gör renarna mer rörliga och därmed får svårare att nyttja betet inom området.

Riksintresseområdet Anåfjället/Lillfjället ligger väster om Ljusnedal och utgör ett viktigt betesområde för Mittådalens samebys renar. Området används framför allt vår och höst.

På hösten är det ett viktigt område under perioden då snön lagt sig på högfjällen och betet där är slut, men innan snön lagt sig i skogslandet och det är möjligt att flytta renarna till de egentliga vinterbetesmarkerna. Under våren är det ett område där renarna kan vistas och beta när vinterbetesområdena inte längre kan eller får nyttjas, men innan snön på högfjällen tinat bort och betet där blir tillgängligt. Området har även fler funktioner.

Området kring Anåfjället och Lillfjället har under senare år fått större betydelse för renskötseln. Dels i takt med utbredd exploatering av mark kring Ramundberget och Bruksvallarna som medfört störningar från friluftslivet. Framför allt området kring Mittåkläppen är välbesökt under sommar och höst.

Klimatförändringarna med mildare vintrar påverkar betydelsen av området då renarna behöver uppehålla sig i området under längre perioder i och med att barmarksperioden blir längre. För att ha tillgång till ostörda områden för bete och vila för renarna under känsliga perioder mellan sommar och vinter har området kring Anåfjället därmed fått en allt viktigare funktion.

Marken där friluftslivet utövas ägs och förvaltas antingen av staten eller av privata aktörer. Spår och leder sköts och förvaltas av bolag kopplade till besöksnäringen. Dessa har en dialog med berörda samebyar kring till exempel vandringsleder.

Den allemansrättsliga grunden för friluftslivet samt att kommunen saknar rådighet över mark och anläggningar, medför att kommunen inte kan genomföra begränsande eller på annat sätt styrande åtgärder gentemot friluftslivet.

De störningar som rennäringen upplever idag kan komma att öka genom indirekta effekter av en större utbyggnad av samhället. Omfattningen av de störningar som indirekt kan komma att uppstå i senare skede beror dels på antalet tillkommande friluftsutövare, men även på faktorer som gör fjällterrängen tillgänglig för friluftsutövare.

En större utveckling av Funäsdalen-Ljusnedal som helhet kan indirekt leda till ett utökat friluftsliv inom flera områden som kan medföra störningar för rennäringen. Var effekterna kan uppstå och i vilken form är svårt att kontrollera eller förutsäga. Troligtvis kan friluftslivet komma att växa på de platser där friluftslivet redan bedrivs.

Kommunens bedömning

Inget av de riksintresseutpekade områdena berörs av bebyggelse som planförslaget skapar förutsättningar för. Planförslaget anger en viss utökning av bebyggelse för boende i Ljusnedal på statlig mark som ingår i Mittådalens samebys året runtmarker. Kommunen har utformat utvecklingsområdet för att undvika betydande påverkan på pågående markanvändning. Rennäringens intressen behöver dock beaktas vid förändring av markanvändningen.

Kommunen bedömer att den bebyggelse som planförslaget ger förutsättningar för kan genomföras utan att rennäringen påtagligt försvåras inom de riksintresseutpekade områdena.

Naturvård

Nordost om Funäsdalen är ett större område utpekat som riksintresse för naturvård. Området ”Härjedalsfjällen” omfattar i väster högfjällsmassivet Skarsfjället med omgivande fjällplatåer och Gröndalen där Ljusnan rinner upp. Inom området finns dels geologiska formationer, dels rik vegetation. Området ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada naturmiljön.

Kommunens bedömning

Kommunen bedömer att den föreslagna utvecklingen av Funäsdalen kan genomföras utan påverkan på riksintresseområdet. Inga utvecklingsområden ligger inom det riksintresseutpekade området, eller bedöms kunna medföra effekter med negativa konsekvenser för naturmiljön i riksintresseområdet.

Natura 2000

Svallmyren ligger strax nordöst om det område som omfattas av den fördjupade översiktsplanen. Det utpekade området omfattar botaniskt intressanta slåtterängar samt översvämnings- och översilningsmarker i anslutning till Ljusnan. Älven uppvisar här ett av länets bästa exempel på meandring, det vill säga den slingrande sträckningen.

Kommunens bedömning

I sin kommunövergripande översiktsplan anger kommunen att exploatering av mark ska beakta riksintressets värde och innehåll. Det Natura 2000-utpekade området berörs inte av något utvecklingsområde och bedöms därmed inte komma att påverkas av ny bebyggelse.

I utvecklingen av det närliggande utvecklingsområdet för besöksnäring kommer ett planprogram att tydliggöra gränserna för utvecklingsområdet och eventuella ytterligare hänsynstagande som kan komma att bli aktuella för att säkerställa att Natura 2000-området inte påverkas negativt av föreslagen markanvändning.

Kulturmiljövård

Öster om Funäsdalen sträcker sig ett område utpekat som riksintresse för kulturmiljö längs med Ljusnan. Det är ett större område som sträcker sig längs med Ljusnans dalgång förbi Bruksvallarna och Ramundberget ner till Ljusnedal. Området täcker även in området kring Vivallen.

Utpekade värden är den fjällnära älvdalsbygden med torplandskap, bymiljöer och fäbodmiljöer, fornlämningsmiljöer samt samisk kulturmiljö. Kring Ljusnedal är bruksmiljön central med lämningar efter Ljusnedals koppar- och järnbruk samt gruvlämningar samt arrendelägenheter med ursprung i de tidigare brukstorpen. Här finns även ett kapell från 1796.

Boplatslämningar och vikingatida/medeltida samisk boplats och flatmarksgravfält med ett 20-tal skelettgravar finns vid Vivallen. Flera fångstgropar och fångstgropssystem korsar dalgången där det även finns en medeltida pilgrimsled.

Kommunens bedömning

Reglering av bebyggelse finns antagen i områdesbestämmelser för Bruksvallarna, Ljusnedal och Högvålen som är vägledande för området. Nya byggnader anpassas till miljö och landskapsstruktur vad gäller tomtstorlek, placering, skala, material och färgsättning.

Den öppna marken har stort kulturhistoriskt bevarandeintresse. Områdets starka kulturhistoriska karaktär kräver särskild omsorg vid nygestaltning så att helhetsintrycket vidmakthålls. Komplementbyggnader placeras och utformas så att huvudbyggnaden och tomtbild respekteras. En enkel färgsättning, med knutar och foder i liknande färg som fasad, kan då vara lämplig. Underhåll och ändringar utförs varsamt och anpassas till byggnadernas karaktärsdrag. Tidstypisk utformning av fasader, tak, fönster och detaljer behålls.

Med en medveten anpassning av ny bebyggelse bedömer kommunen att bebyggelsen inom det riksintresseutpekade området kan utvecklas utan att riksintressets värden påverkas negativt.

Lis-områden och strandskydd

Strandskydd är ett nationellt skydd som gäller samtliga sjöar, hav och vattendrag. Skyddsområdet är 100 meter från strandkanten upp på land och 100 meter från strandkanten ut i vattnet. Skyddet gäller även miljön under vattnet. Strandskyddet har två huvudsakliga syften där det ena är att bevara allmänhetens tillgång till stränder och möjlighet att vistas vid vatten, och det andra att bevara och värna om naturvärden och olika arter som är beroende av den vattennära miljön.

Kommunerna kan i sin översiktsplan peka ut områden som bedöms kunna bidra till utveckling av landsbygden genom att strandnära verksamheter och bebyggelse blir möjliga, så kallade LIS-områden. I dessa områden får det beaktas som ett särskilt skäl om en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden.

I Funäsdalen finns sedan tidigare LIS-områden utpekade i kommunens LIS-plan. Inga nya LIS-områden har tagits fram genom denna fördjupade översiktsplan. (För utförlig information kring LIS-områden, se kommunens LIS-plan från 2016.)För utförlig information kring LIS-områden, se kommunens LIS-plan från 2016. Öppnas i nytt fönster.

Kommunens bedömning

I utformningen av planförslaget har kommunen tagit hänsyn till strandskyddet och mark kring kända vattendrag har undantagits från områden som kommunen anser lämpliga för bebyggelse. I enstaka fall har mark som omfattas av strandskydd inkluderats i föreslagna utvecklingsområden. I dessa fall anser kommunen att utvecklingsintresset väger tyngre än strandskyddets syften, vilket utvecklas under respektive områdesbeskrivning. Ej kända vattendrag ska hanteras i detaljplaneskedet.

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer är gränsvärden som används för att skydda miljön. Miljökvalitetsnormerna tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta skada. Kommunen ska beakta miljökvalitetsnormerna för att säkerställa att den fysiska planeringen inte verkar i en riktning där miljökvalitetsnormerna överskrids. I den aktuella fördjupade översiktsplanen behöver miljökvalitetsnormer för utomhusluft och vattenkvalitet beaktas.

Utomhusluft

Härjedalens kommun har kontrollerat sin luftkvalitet i relation till de svenska miljökvalitetsnormerna och utvärderingströsklar i form av en objektiv skattning. Information har hämtats från trafikflödesmätningar, beräkningar, från information och data efter sotning samt från andra kommuner och samhällen med liknande förhållanden som Härjedalen.

De huvudsakliga utsläppskällorna till luftföroreningar är vägtrafiken och förbränning av ved. Kartläggningen visar dock att nivåerna sannolikt är på långa nivåer och att det inte bedöms finnas någon risk för att miljökvalitetsnormerna överskrids i Funäsdalen eller på någon annan ort i Härjedalens kommun.

Kommunens bedömning

Kommunen bedömer att föreslagen utveckling kan genomföras utan risker för att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskrids.

Vatten

Det finns ett antal vattenförekomster inom planområdet där Funäsdalssjön är den mest framträdande. Ett flertal mindre bäckar leder till sjön. I den södra delen av planområdet har sjön sitt utlopp i Funnan som rinner ut i Ljusnedalssjön. Ljusnedalssjön utgör en del av Ljusnan som sträcker sig kant i kant med planområdets nordöstra gräns.

Funäsdalssjöns ekologiska status klassas som måttlig. Äldre anläggningar nedströms sjön påverkar fiskars och andra organismers möjlighet till vandring mellan sjön och Funnan. Det påverkar bland annat harr och öring som behöver tillgång till båda biotoperna i sin livscykel. Vidare är sjön påverkad av atmosfäriskt nedfall av kvicksilver och bromerad difenyleter, vilket sänker den kemiska statusen.

Föreslagen miljökvalitetsnorm är att god ekologisk status ska uppnås till 2033. Möjliga åtgärder för att komma dit föreslås vara olika åtgärder som förbättrar konnektiviteten i systemet såsom flottledsåterställning, anordningar för förbättrad passage vid anläggningar och omläggning av vägtrumma.

Ljusnan är uppdelad i flera vattenförekomster. Övre Ljusnan, uppströms Ljusnedalssjön bedöms ha måttlig ekologisk status där bristande konnektivitet och atmosfärisk deposition av kvicksilver och bromerad difenyleter pekas ut som orsaker till att den inte når god ekologisk status. Förslag till ny miljökvalitetsnorm är att god ekologisk status ska uppnås till 2033. Som möjliga åtgärder för att uppnå god ekologisk status lyfts olika åtgärder för förbättrad konnektivitet fram som anordningar för upp- och nedströmspassage vid anläggningar samt omläggning av vägtrummor.

Ljusnedalssjön klassas som ett kraftigt modifierat vatten på grund av det är en vattenförekomst som är påtagligt utbyggd för vattenkraft. Förslag till ny miljökvalitetsnorm anger att god ekologisk potential ska uppnås år 2027. Möjliga åtgärder för att nå upp till det är olika konnektivitetshöjande åtgärder i systemet. Atmosfärisk deposition av kvicksilver och bromerade difenyleter medför att god kemisk status inte uppnås i Funäsdalssjön.

Sörmon är en grundvattenförekomst som ligger nordöst om Röstberget vid Ljusnan. Den tillgodoser Funäsdalens samhälles behov av dricksvatten. Enligt statusklassningen bedöms den uppnå såväl god kemisk status som god kvantitativ status vilket också utgör gällande miljökvalitetsnorm. Länsstyrelsen har fastställt ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för själva vattentäkten.

Kommunens bedömning

För att inte sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin ska påverkas negativt av att marken bebyggs är det dels viktigt med en fullgod hantering av spillvatten från hushåll. I de förslag till utvecklingsområden som planen ger finns goda förutsättningar att ansluta i princip alla till det kommunala reningsverket. I det fall det inte är möjligt att ansluta nya hushåll till kommunalt reningsverk kan förutsättningar för enskilda lösningar utredas. Samfälligheter eller andra lösningar som är gemensamma för flera hushåll ska prioriteras. Tillstånd från kommunens miljö- och byggnämnd krävs generellt.

Dagvatten ska alltid utredas i samband med detaljplanering av mark. Utredningen behöver visa att marken kan bebyggas utan att avrinning från området påverkar nedströms liggande vattenförekomster på ett negativt sätt, samt att inga risker uppstår för nedströms liggande bebyggelse. Utredningen behöver också säkerställa att inga risker kopplade till ras skred eller erosion uppstår. Samtliga utpekade utvecklingsområden bedöms utifrån storlek och markförutsättningar ha goda förutsättningar för att kunna omhänderta dagvatten, men på vilket sätt det ska ske utreds och redovisas i detaljplaneringen.

Naturvärden och biologisk mångfald

Planområdet rymmer flertalet olika naturtyper vilket utgör förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Här förekommer djur och växter som trivs i fjällmiljö såväl som i lägre terräng med skog, myr, sjö, vägkanter och kulturlandskap. Över 1 500 arter är observerade i området och här finns några av landets mest ovanliga lavar, kärlväxter och insekter observerade.

Skogsmiljöer

En viktig miljö för bevarande av unik biologisk mångfald är Funäsdalsbergets skogsklädda och blockrika sluttningar med äldre skog som sträcker sig runt hela berget. Den äldre skogen runt berget är en del av en större grön infrastruktur med äldre fjällnära skogsmiljöer med rik biologisk mångfald i planområdets omgivningar. I skogsbranterna runt Funäsdalsberget finns en stor mångfald av insekter beroende av den speciella miljön. Här finns till exempel mycket ovanliga och rödlistade urskogsfjärilar. På sydvästsidan nedanför berget finns även några mycket ovanliga lavar, till exempel Nordens enda lokal för Härjedalslav.

Våtmarker

Myrmarker med värdefulla naturmiljöer för både fåglar och ovanliga våtmarksmossor förkommer både norr och väster om Funäsdalen. I stora delar av planområdet finns även mindre myrar och sluttningsmyrar i skogsmarkerna. Vissa av sluttningsmyrarna och de blöta skogsmarkerna är påverkade av basiskt eller kalkrikt vatten vilket skapar förutsättning för en speciell och artrik flora.

Vattenmiljöer

Funäsdalssjön, tillrinnande bäckar, Funån, myrmarker, sumpskogar och inte minst Ljusnan utgör en viktig ”blå infrastruktur” med värdefulla vattenmiljöer. Här finns flertalet fiskarter, så som öring, harr och abborre. Flera av de tillrinnande bäckarna är fiskförande och viktiga för arternas reproduktion. Inom planområdet finns även artrika fågelmiljöer samt livsmiljöer för utter och bäver.

Ängs- och betesmarker

Såväl som åkermarker, vall och betesmarker förekommer inom planområdet. Dessa skapar förutsättningar för kulturlandskapets djur- och växtliv. Vissa arter har även funnit vägkanterna som livsmiljö. Längs planområdets vägkanter finns till exempel arter som fältgentiana, ängsgentiana, fjällsippa, slåtterfibbla, brunklöver, samt en mångfald av olika dagfjärilar. Violett guldvinge är en av dem vilken kan anses vara en ansvarsart för Jämtland, då den har sin huvudutbredning i länet och överallt är relativt fåtalig och sällsynt. Betesmarker, slåttermarker och vägkanter är viktiga miljöer för många kärlväxter och pollinerande insekter.

Kommunens bedömning

Artrika miljöer är i många fall även betydelsefulla för upplevelsevärden. Att sprida kunskap om områdets rika mångfald av arter och unika naturmiljöer kan locka besökare och skapa medvetenhet och en stolthet, vilket underlättar ett hållbart nyttjande och att de mest värdefulla miljöerna finns kvar långsiktigt.

Utvecklingsområdena i den fördjupade översiktsplanen ligger mestadels på skogsmark. Som underlag för den fördjupade översiktsplanen har kommunen undersökt förutsättningarna för högre naturvärden inom de olika utvecklingsområdena som föreslås i planen. Till största delen är förutsättningarna relativt låga, där avverkad skogsmark eller ungskog berörs.
I vissa delar finns skog med längre kontinuitet och därmed förutsättningar för att kunna hysa högre naturvärden. I flera av utvecklingsområdena har högre naturvärden även påträffats kring vägkanter, mindre ängsmarker och myrmark.

I skedet för den fördjupade översiktsplanen har undersökningen av marken fokuserat på dess övergripande förutsättningar. I efterföljande detaljplanering kommer mer detaljerade naturvärdesinventeringar utföras, med särskild vikt på områden där förutsättningar för högre naturvärden är mer framträdande, såsom områden av skog med längre kontinuitet. Resultaten från inventeringen beaktas i detaljplaneringen så att högre naturvärden i möjligaste mån kan bevaras.

Kulturmiljö

Kulturmiljö avser all fysisk miljö som är påverkad av människan. Det kan gälla allt ifrån enskilda objekt till stora landskapsavsnitt. Kulturvärden handlar inte bara om enskilda objekt med stora värden, utan även om vardagslandskapets värden.

Landskap, klimat och tillgångar från naturen har haft stor betydelse för att forma en byggnadstradition och sätta förutsättningar för utvecklingen. Det handlar om hur gårdarnas lägen anpassats efter naturen, vilket byggnadsmaterial som funnits att tillgå och hur det använts för att skydda sig mot det tidvis bistra fjällvädret. Fram till andra världskriget var det fjällbondens villkor och förutsättningar som till största del formade utvecklingen i Funäsdalen, vilket har präglat bebyggelsen i västra Härjedalen.

Kulturmiljön är också i ständig förändring. I vissa delar av Funäsdalen har den gamla karaktären av fjällby bevarats, även om samhällsbilden idag till stor del präglas av andra typer av bebyggelse.

För att ta kunna ta hänsyn till kulturvärden krävs det att kommunen har tydliggjort vilka dessa värden är och vilka av platsens egenskaper det är som åstadkommer dessa värden. Består värdet i enhetlig och väl sammanhållen bebyggelse eller i att bebyggelsen representerar en viss tidsepok, kan platsen vara känslig för avvikande tillskott. I andra fall kan ett modernt tillskott berika en miljö, exempelvis om värdet i ett område ligger i dess sammansättning av byggnader från skilda epoker. Där kan hänsynskravet medför att en ny byggnad ska uppföras utifrån nutida ideal. På samma sätt så kan ett nytt tillskott i ett verksamhetsområde med lång kontinuerlig utveckling bli en ny årsring i utvecklingskedjan. Områden som kommunen bedömer har högre kulturmiljövärden redovisas i den digitala kartan. Karta över planförslaget. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Generellt forhållningssätt

Tillkommande byggnader ska i form och uttryck anpassas till omkringliggande strukturer och byggnader och upplevas som tillägg i samma skala och uttryck som sin omgivning. Större områden kan utformas med ett eget sammanhållande uttryck.

Funäsdalen bykärna – gamla delar

Funäsdalens historia går troligtvis tillbaka till medeltiden, även om inga konkreta spår finns kvar. Många av dagens gårdsnamn är gamla och traditionsrika. Bitvis finns den gamla karaktären bevarad, även om hotell, skidanläggningar, vägar och butiker numer präglar samhällsbilden.

De tre delar av byn som främst bevarat något av gamla tider är från öster räknat: gården Olen med omgivningar ned mot sjön, gården Påls mitt i byn samt området med kyrkan och fornminnesparken.

Vid området Olen finns Härjedalens längsta, äldre bostadshus som ser ut som sammanbyggda parstugor. Det unika långa bostadshuset, samt tillhörande gårdsmiljö är av stor betydelse för landskapsbilden.

Gården Påls ligger mitt i Funäsdalen på ovansidan av Rörosvägen. Gården ska vara en av de äldsta i byn. Det röda bostadshuset och den hävdade marken ovanför visar hur Funäsdalen såg ut i äldre tider.

Fornminnesparken och Funäsdalens kyrka ligger vid foten av Funäsdalsberget. I parken finns nu cirka 25 hus samt Härjedalens fjällmuseum. Strax öster om museet står kyrkan från 1928. Fornminnesparken visar gammal byggnadskultur i västra Härjedalen, men också hur friluftsmuseer har utvecklats från den tidiga nationalromantiska tidens ideal och fram till dagens alltmer turismpåverkade verksamhet.

Invånarna i Funäsdalen har sedan 1800- och 1900-talen nyttjat det goda klimatet på bergets sydsida för odlingar och potatisåkrar i starkt sluttningsläge. För att hålla kvar jorden byggdes stenmurar och terrasser. Vissa åkrar brukas än i dag.

Förhållningssätt

Områden med starka kulturhistoriska värden kräver särskild hänsyn i gestaltning ny bebyggelse och renovering av befintliga byggnader så att helhetsintrycken bevaras. För områdena kring gårdarna Olens och Påls, samt kyrkan har den öppna marken ett stort kulturhistoriskt bevarandevärde.

Området ovanför gården Påls är idag detaljplanerat och tillåter exploatering. Den alpina nedfarten och gondolen har gjort intrång i miljön men är samtidigt nya årsringar i Funäsdalens historia. Den öppna marken kring gondolen som inte redan är detaljplanerad ska bevaras för att hålla kvar historien av Funäsdalens gamla by.

Nytillkommande bebyggelse behöver visa hänsyn mot kyrkan och dess omgivning, vilken omfattas av kulturminneslagen. Kommunen ser restriktivt på ny bebyggelse som inte är en del av Fornminnesparken eller kyrkans funktion.

Ny bebyggelse inom dessa äldre delar av Funäsdalen ska i sitt uttryck förhålla sig till och respektera befintlig bebyggelse, men kan visa att det är nytillkomna byggnader. Komplementbyggnader placeras och utformas så att befintliga huvudbyggnader och tomtbilder respekteras. En enkel färgsättning, med knutar och foder i liknande färg som fasad, kan vara lämplig. Underhåll och ändringar utförs varsamt och anpassas till byggnadernas karaktärsdrag. Tidstypisk utformning av fasader, tak, fönster och detaljer behålls.

Utanför bykärnan - västerut

Mosaiken av öppet jordbrukslandskap och slutna skogspartier skapar ett tydligt uttryck av att befinna sig utanför bykärnan. Detta uttryck bör bevaras genom att undvika för tät bebyggelse.

Förhållningssätt

Nya byggnader ska i sin form och uttryck anpassas till omkringliggande strukturer och upplevas som tillägg i samma skala och uttryck som sin omgivning.

Kommunens bedömning

Funäsdalen har en byggnadstradition och ett kulturlandskap som berättar om de lokala förutsättningar som format bygden. Det finns ett värde i att bevara och utveckla de värden som är karaktäristiska, samtidigt som nya uttryck kan skapa nya kvaliteter som är karaktäristiska för vår tid.

Med de anpassningar och förhållningssätt, samt tydliggörande av värdefulla kvaliteter som behöver studeras i efterföljande planeringsskeden bedömer kommunen att man beaktat och behandlat värdefulla kulturmiljöer. Den fördjupade översiktsplanen balanserar bevarandet av befintliga värden och kvaliteter, och värdet av att utveckla ny bebyggelse med nutida uttryck.

Friluftsliv

Vid planläggning av mark ska kommunen enligt plan- och bygglagen se till att det inom eller i nära anslutning till sammanhållen bebyggelse finns grönområden samt lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse. Det är väl belagt att närhet till rekreationsområden är värdefullt ur ett folkhälsoperspektiv.

Det framgår också tydligt i den enkätundersökning som kommunen gjort bland in- och utflyttande kommuninvånare att natur, rekreation och friluftsliv är de tre komponenter som starkt bidrar till ortens attraktionskraft.

I dagsläget finns ett större område kring Röstberget, i den östra delen av samhället, utpekat som rekreationsområde. Området är genomkorsat av stigar som används både vinter- och sommartid för till exempel skidåkning (inklusive elljusspår), löpning, ridning och cykling. Området ligger i direkt anslutning till Funäsdalens idrottsplats, samt med närhet till skola och förskola. Stigarna över berget knyter ihop Funäsdalen med Ljusnedal. På bergets sydsluttning finns gamla odlingslotter som användes i äldre tider för potatisodling i det gynnsamma sydläget. Ovanför lotterna finns två utsiktsplatser.

Funäsdalsberget har en fallhöjd på över 300 meter och är utbyggt för alpin skidåkning med fem liftar och ett flertal nedfarter på bergets östra sida. Runt Funäsdalsberget finns också flera sommar- och vinterleder, som bland annat leder upp till toppstugan på berget.

Vid Funäsdalsdalssjöns norra ände ligger Risnäset. Området inkluderar lek- och friytor, närhet till badplats och ligger väl skyddat från trafik. Området är uppskattat som mötesplats och yta för sociala aktiviteter som marknader och valborgsmässofirande. Ett gångstråk längs med sjön löper från Risnäset in mot bykärnan. Under vintern ansluter skidspår hit.

Funäsdalssjön används aktivt både sommar och vinter. Vintertid är längdspår, skoterspår, gångstråk och andra aktiviteter lokaliserade på sjön. Sommartid nyttjas sjön till fiske, olika vattensporter samt att det finns ett antal badplatser runt sjön.

Kommunens bedömning

Kommunen anser att det är viktigt att bevaka tillgången till rekreationsområden inom de centrala delarna av byn, inte minst för skol- och förskoleverksamhet där närhet och tillgänglighet till natur fyller en viktig funktion, men även utifrån aspekter av folkhälsa på lika villkor för hela befolkningen. Möjligheterna till att nyttja spår och leder ska säkerställas utan att skapa ett bilberoende.

Olika former av spår och leder, tävlingsanläggningar och utpekade friluftslivområden är viktiga att bevara. Det utesluter dock inte att ett aktivt skogsbruk eller andra åtgärder kan genomföras inom samma område.
I det förslag till utveckling som den fördjupade översiktsplanen presenterar anser kommunen att man har beaktat behovet av tillgång till rekreationsområden och även nyttjar det som tillgång för att skapa goda, attraktiva boendemiljöer.

Naturresurser

Grundvattentillgångar

Härjedalens kommun är relativt rik på grundvattentillgångar lämpliga för dricksvattenuttag. Funäsdalens dricksvatten kommer från vattenförekomsten Sörmon, som ligger nordöst om Röstberget vid Ljusnan. Ett vattenskydds-område med skyddsföreskrifter finns upprättat för att skydda vattentäkten mot sådan verksamhet som kan påverka grundvattnet på ett negativt sätt från exempelvis föroreningar.

Kommunens bedömning

Kommunen arbetar både för att antalet fast boende invånare ska öka i Funäsdalen, samt att besöksnäringen ska ha goda förutsättningar att utvecklas. Därmed finns även ett stort behov för att säkerställa och skydda de dricksvattenresurser som finns i området.

Exploatering av mark i närheten av utpekade grundvattenmagasin eller andra dricksvattentillgångar får endast komma till stånd om det går att redovisa att exploateringen kan genomföras utan att skada vattentillgångarna. Därför kan särskilda utredningar komma att krävas i sådana områden. Där det finns etablerade vattenskyddsområden ska föreskrifterna beaktas i prövningen av markens lämplighet för en viss användning.

Jordbruk

Jordbruk är av nationell betydelse vilket betyder att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar, endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Detta regleras i miljöbalken.

Kommunen är positiv till nybildning av små jordbruksfastigheter (till exempel hästgårdar och kombinerat ändamål med odling och djurhållning) eftersom det möjliggör mindre verksamhet på gården kombinerat med deltidsarbete och leder till fortsatt brukande av jorden med fler aktörer som bedriver jordbruk i liten skala.

I den kommuntäckande översiktsplanen tar kommunen ställning till att utveckling av bostäder ska ses som ett allmänt intresse inom orter med hög efterfrågan på bostäder och att bebyggelse detta fall kan tillåtas på jordbruksmark för att tillgodose behovet av permanentbostäder.
Karta. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Förhållningssätt

Övergripande har den fördjupade översiktsplanen i största mån undvikit att ta jordbruk- och betesmark i anspråk. En del föreslagna områden och förtätning ligger i anslutning till jordbruks- eller betesmark men tar inte marken i anspråk. Detta ska också vidare undersökas i kommande detaljplaner för att säkerställa att befintligt jordbruk eller bete kan fortlöpa. Vidare finns en del mindre områden som idag nyttjas för jordbruk eller bete men egentligen är detaljplanerad för annan markanvändning.

Kommunen anser att i de fall där jordbruksmarken är centralt lokaliserad inom Funäsdalen och fastighetsägaren själv visar intresse för att ändra markanvändningen ska det finnas möjlighet att undersöka det vidare. Ett av de utvecklingsområden som den fördjupade översiktsplanen föreslår tar viss jordbruksmark i anspråk, vilket beskrivs på sidan 13-14.

Kommunens bedömning

Utifrån markens lokalisering som dels ger bra möjligheter för bostadsutveckling, dels ligger inramad av befintlig bostadsbebyggelse samt de bristande bostadsutbud som finns, gör kommunen bedömningen att samhällsintresset för bostadsförsörjning väger tyngre än den mindre mängd betesmark som tas i anspråk. Det finns ett stort behov av bostäder i Funäsdalen och därför är det motiverat att aktuell betesmark tas i anspråk för att tillgodose ett allmänt intresse.

En mer detaljerad lokaliseringsutredning kan tas fram i samband med att marken eventuellt utvecklas. Syftet är då att ytterligare säkerställa att behoven av permanentbostäder inte kan lösas på ett likvärdigt sätt eller med samma förutsättningar inom orten utan att ta betesmarken i anspråk. Dialog ska också hållas med LRF genom processen.

Skogsbruk

Skogsbruk är enligt miljöbalken 3:4 av nationell betydelse och skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Förvaltningen av kommunens egen skog ska ske med hänsyn till åtgärdsbehov, miljö och naturvärden samt långsiktiga mål för skötseln av innehavet, både avseende produktion och miljö.

Kommunens bedömning

Kommunen har i den fördjupade översiktsplanen pekat ut ett antal föreslagna utvecklingsområden som idag utgörs av skogsmark. Kommunen anser att intresset för samhällsutvecklingen och behovet av mark för bostäder och verksamheter väger tyngre än skogsbrukets behov inom dessa utvecklingsområden.

Klimat, hälsa och säkerhet

Klimatanpassning

Härjedalens kommun står precis som övriga Sverige inför utmaningarna att hantera klimatförändringarnas effekter på samhället. Därför är det av stor vikt för ett robust samhälles trygghet att kommunen hanterar eventuella risker som ett förändrat klimat medför.

I den fördjupade översiktsplanen bedömer kommunen bland annat vart det är lämpligt att lokalisera framtida bebyggelse, vilken infrastruktur som behövs liksom hur övrig markanvändning och dagvattenhantering ska hanteras. Bedömningarna omfattar också vilka områden som är känsliga för översvämning, ras, skred med mera för att i största mån undvika ytterligare bebyggelse i riskutsatta områden. Den fördjupande översiktsplanen ger vägledande rekommendationer för befintlig och planerad bebyggelse, infrastruktur med mera samt vilken vidare utredning som behövs inför att förändra markanvändningen.

Vid planering av mark måste en beredskap för de effekter som klimatförändringarna orsakar finnas med. Det kräver också säkra och detaljerade underlag. Då det i dagsläget saknas heltäckande övergripande material anser kommunen att vissa aspekter närmare måste undersökas genom planprogram eller detaljplaner. Eftersom den fördjupade översiktsplanen inte är juridiskt bindande kan justering av områden ske över tid. Kommunen arbetar med en klimatanpassningsplan. Klimatanpassningsplanen ska gälla tillsammans med den fördjupade översiktsplanen.

Kommunen gör inte enskilda ställningstagande om klimatanpassning då arbetet genomsyrar hela planeringen. Det betyder att ställningstaganden som bidrar till att hantera klimatanpassningen så som exempelvis hantering av dagvatten, ras och skred, översvämning, UV-strålning eller bevarande av grönstruktur finns inom flera olika delar av planen.

Risker för ras, skred och erosion

Skred och ras kan uppstå både av naturliga skäl och på grund av hur vi använder marken. Ofta handlar det om en kombination av flera faktorer. Störst risk för skred och ras är det i slänter med jordlager med låg hållfasthet och i bergslänter med svagheter i berggrunden. Beroende på jordart kan det finnas risk för skred, ras eller slamströmmar.

Enligt uppgifter från SGU (jordartskarta, grundlager) består marken i Funäsdalen till stora delar av morän med inslag av andra jordarter, så som lera/silt, torv och berg. De ytliga jordlagren längs sjöns norra och östra sida består av lera/ silt och morän. På Funäsdalsberget finns tunna jordlager på berg och berg i dagen. På bergets sydsluttning finns ett område med talusbranter med storblockig terräng. På västra och södra sidan om sjön finns torv, tunna jordlager på berg och morän. Berggrunden utgörs nordväst om sjön av dolomit, söder om sjön av granodiorit-granit och på berget och sjöns nordöstra sidan av sandsten (SGU, berggrundskarta).

Enligt Statens geotekniska institut (SGI) finns förutsättningar för jordskred i moränslänter vid lutningar större än 17 grader. Vid lutningar från 10 till 17 grader finns förutsättningar för att jordmassor från ett redan uppkommit jordskred kan framkalla framåtgripande skred. På områden med lutningar från 2 till 10 grader nedanför brantare partier kan lätt transporterat material avlagras. Områden med lutningar mindre än 2 grader anses vara opåverkade av jordskred.

Riskerna ökar generellt när jorden vattenmättas. Sådana förhållanden kan uppstå vid snösmältning, kraftiga regn eller vid högflödessituationer. Det är troligt att situationer med kraftiga regn kommer att öka i antal som en effekt av förändringar av klimatet i framtiden, liksom att perioden då marken är frusen kommer att bli kortare. Det är därför viktigt att risker kopplade till markstabilitet beaktas i planeringen av marken.

På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har Statens geotekniska institut tagit fram en översiktlig kartering av stabilitetsförhållanden i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord i Härjedalens kommun. För Funäsadalen har utredningen centrerats runt Funäsdalsberget, planområdets brantaste område. Utredningen omfattade endast ras och slamströmmar och enbart de områden som var bebyggda vid tillfället för utredningen. Karteringen visar att jordarterna inom planområdet utgörs av grovkorniga moräner, som ställvis kan vara blockrika. Tunna jordtäcken och berg i dagen förekommer i stora delar av området.

I de norra delarna av området ligger bebyggelsen på betryggande avstånd från de branta sluttningarna på Funäsdalsberget. Kartläggningen visar inga indikationer på rörelser i sluttningen. I sluttningarna på södra och nedre delen av Funäsdalsberget har stenar och block rasat ner för slänterna och det finns risk för ytterligare sten- och blocknedfall samt ytliga ras, som kan påverka bebyggelsen.

För området på bergets sydsida föreligger alltså ett utredningsbehov av risker för blocknedfall och för att kunna dra slutsatser kring hur denna sluttning kan komma att påverkas av klimatförändringar.

Kartläggning av branta slänter

För att identifiera branta slänter där förutsättningar för ras kan finnas har underlag från Skogsstyrelsen använts, speciellt områden där skogsbruk och exploatering kan orsaka erosion, ras och slamströmmar.

Informationen visar översiktligt områden som kan ha förutsättningar för erosion, ras och/eller slamströmmar. Dessa områden kan vara känsliga för påverkan på vegetationen liksom förändringar av vattenmängder, vattnets flödesvägar och rinnhastigheter, det vill säga påverkan som ofta uppstår vid skogsbruk och exploatering. Där framgår slänter med mycket kraftig lutning (över 25°) eller kraftig lutning (10° - 25°) samt raviner och vattendrag.

Inom områden med mycket kraftig lutning och i raviner finns det förutsättningar som gör att erosion, ras eller slamströmmar kan uppstå. Dessa jordrörelser kan även påverka angränsande områden med kraftig lutning. Underlaget identifierar även områden som kan påverkas av ras.

I de fall exempelvis infrastruktur, bebyggelse eller vattentäkter finns inom detta område kan de påverkas eller skadas. Kartbilden visar att det kan förekomma risk för ett fåtal isolerade områden i eller i direkt anslutning till föreslagna utvecklingsområden.

Risker för erosion vid vattendrag och strandlinjer

Ytor i kontakt med vatten är ofta utsatta för erosion. Beroende på bland annat jordart kan det finnas risk för erosion som kan påverka bebyggelse. Det finns därför anledning att undersöka ifall det finns områden där såväl befintlig som planerad bebyggelse kan riskera att påverkas.
Förutsättningarna har undersökts med hjälp av underlag från Sveriges geologiska undersökning som kartlagt förutsättningar för skred i finkornig jordart i strandnära områden samt stränders eroderbarhet.
Materialet visar att det finns strandnära områden som utgörs av potentiellt lätteroderat material i anslutning till Funäsdalssjön och Ljusnan. Underlaget visar inte faktiska risker för erosion. Längs Funäsdalssjön bedöms vågpåverkan som liten vilket minskar risken för erosion och skred som kan påverka bebyggelsen. Längs Ljusnan bedöms ingen samlad bostadsbebyggelse ligga inom riskområde för skred eller erosion.

Förhållningssätt

Kommunen instämmer med den översiktliga karteringen av ras- och skredrisker att risken för skador på den byggda miljön till följd av klimatrelaterade olyckor som, ras, skred och slamstömningar inom utredningsområdet i dagsläget är begränsade men att det finns ett behov av vidare utredning för markerat område.

Kommunen planerar att påbörja ett arbete för långsiktig övervakning av rasrisker på Funäsdalsbergets sydsida. Arbetet innebär inlednignsvis inventering av potentiellt rasbenägna block för att skapa en utgångspunkt för framtida långsiktig uppföljning.

Geotekniska undersökningar ska genomföras i detaljplaneringen för att säkerställa att det inte förekommer risker för erosion, ras eller slamströmmar. Utredningar ska även ta hänsyn till klimatförändringar. Då tillgängligt underlag är baserat på uppskattningar av förutsättningar för risk och inte fastställda risker anser kommunen att detta får utredas vidare i detaljplaneskedet.

Kommunens bedömning

Utifrån tillgängligt underlag anser kommunen att vidare utredning och observation är nödvändig för området på södra sidan om Funäsdalsberget. Vidare ska markens geotekniska förutsättningar såsom stabilitet och bärighet alltid utredas i samband med detaljplanering, i dessa utredningar ska även klimatförändringar beaktas.

Kommunen avser att inleda ett långsiktigt arbete för övervakning av rasrisk på södra sidan avFunäsdalsbergets branter till skydd för bebyggelsen.

Översvämning

Vid översvämning stiger vattennivån så mycket att normalt torra landområden ställs under vatten. Det kan inträffa vid långvariga regn, kraftiga skyfall, eller höga flöden i vattendrag och sjöar. Översvämningar kan orsaka stora materiella skador där bebyggelse, vägar, elförsörjning, vattenförsörjning och avloppshantering påverkas. I framtiden förväntas översvämningar bli mer vanligt till följd av förändringar i klimatet.

Risken för olyckor och skador i samband med översvämningar påverkas av hur bebyggelse och infrastruktur lokaliseras. Bebyggelse och infrastruktur som ligger på låg höjd i närheten av vattendrag och sjöar är mer exponerade. För att minimera konsekvenserna av översvämningar längs vattendrag bör byggnader och anläggningar placeras med respektavstånd till vatten. Det här beaktas i detaljplaneringen där olika typer av markanvändning har olika respektavstånd.

Samhällsviktiga verksamheter såsom sjukhus, akuttjänstgörande polis och räddningstjänst, omsorg av utsatta grupper (äldreboende, LSS-boende med flera), vatten- och avloppsanläggningar, avfallsanläggningar med mera förläggs med större respektavstånd än övrig bebyggelse såsom bostäder, kontor, handel, skolor med mera som omfattas av andra krav. I detaljplaneringen ska lokala lågpunkter beaktas för att undvika översvämningsproblematik i samband med kraftiga regn, så kallade skyfall.

Risker för översvämning orsakad av höga flöden

Funäsdalssjön
Inom planområdet finns de två huvudsakliga vattenförekomsterna Funäsdalssjön och Ljusnan. Funesdalssjöns yta är cirka 2 kvadratkilometer och avvattnar ett avrinningsområde om cirka 772 kvadratkilometer. Avrinningsområdet består till största delen av skogsmark, därefter hed- och övrig mark, samt av myr- och våtmarker. Andelen hårdgjorda ytor inom avrinningsområdet beräknas uppgå till mindre än 0,5% (SMHI).

Funäsdalssjön är inte reglerad utan avrinningen mot Ljusnedalssjön via Funnan följer ett naturligt avrinningsmönster med en kraftig flödestopp under våren och snösmältningen, och därefter sjunkande flöden där de lägsta flödena normalt noteras under vintern då nederbörden magasineras som snö och is, innan temperaturerna blir högre och flödena åter stiger.

Då sjön har ett litet avrinningsområde begränsas volymen vatten som rinner av via sjön. Avrinningsområdet består till huvuddelen av naturmark med god förmåga att infiltrera och fördröja avrinning vilket motverkar snabba förändringar av vattenståndet. Genom att terrängen runt sjön sluttar med viss höjdskillnad mellan sjön och den bebyggda marken bedöms översvämningsriskerna för den övervägande bebyggelsen som små. Riskerna för lågt liggande mark, exempelvis Risnäset behöver utredas i det fall ny användning av marken föreslås.

Ljusnan
Ljusnan har sitt ursprung i Fjällområdena ovanför Ramundberget och avvattnar vid Ljusnedalssjöns utlopp en yta om cirka 505 kvadratkilometer. Flödet under perioden 1991-2020 var i medel cirka 9 kubikmeter/sekund. Medellågvattenföring under perioden var cirka 0,5 kubikmeter/sekund medan högvattenföring under samma period i medel uppgick till cirka 59 kubikmeter/sekund.

Ljusnedalssjön utgör den översta delen av Lossenmagasinet. Magasinet som helhet har ett avrinningsområde på cirka 1 355 kvadratkilometer och rymmer cirka 500 miljoner m3 vatten. Under sommar och höst fylls magasinet upp och tappas ur under vintern när behovet av energi är som störst. Nivån får variera mellan 539,5 och 566,5 meter över havet vilket ger en regleringsamplitud på 27 meter.

Nivån i Ljusnedalssjön regleras av en överfallsdamm i sjöns utlopp. Dammens syfte är att hålla en mer stabil nivå i Ljusnedalssjön jämfört med övriga magasinet. Nivån regleras mellan 564, 5 och 566, 5 meter över havet. Dammen har även ett bottenutskov som kan användas ifall nivån i det nedströms liggande magasinet är mycket låg.

Översvämning orsakad av skyfall
Enligt Länsstyrelsens skyfallskartering har Funäsdalen endast enstaka mindre ytor som riskerar att översvämmas vid kraftiga regn, så kallade skyfall. Det betyder dock inte att skyfall inte kan utgöra ett problem för framtida bebyggelse. Vid nytillkommande bebyggelse behöver risken för skyfall utredas i samband med dagvattenutredning där dimensionerande nederbörd ska utgöras av ett 100-årsregn. Detaljplaneringen måste redovisa säkra avledningsvägar som baseras på sekundära rinnvägar och säker höjdsättning av bebyggelse. Inga nya instängda områden ska skapas.

Kommunens bedömning

Kommunen saknar heltäckande översvämningskartering i Funäsdalen, vilket försvårar övergripande kartering av hur klimatförändringar kan komma att påverka översvämningsriskerna. Nya detaljplaner eller ändringar av befintliga detaljplaner inom områden i anslutning till Funäsdalssjön ska utreda riskerna inom respektive planområde.

Inga av de områden som pekas ut för ny bebyggelse i den fördjupade översiktsplanen ligger inom översvämningsutsatt område. Utvecklingsområdena är relativt stora vilket säkerställer goda förutsättningar för en robust dagvattenhantering inom respektive område. Dagvattenhanteringen studeras för respektive område i detaljplaneringsskedet då den behöver studeras och planeras i relation till ny infrastruktur och bebyggelse.

Risker kopplade till skyfall hanteras inom ramen för dagvattenutredning vid ny bebyggelse och ska visa hur en säker avledning kan uppnås.

Radon

Radon från marken är den vanligaste källan till radon i byggnader. Det finns alltid tillräckligt med radon i marken för att gällande gräns- och riktvärden för radon ska kunna överskridas i en byggnad, om konstruktionen är otät mot marken. Detta gäller även i så kallade lågriskområden. Radonhalten i inomhusluft bör mätas både i nybyggda hus och i hus som renoverats eller byggts om. Radonhalten bör inte överstiga 200 Bq/m3 i bostäder, skolor och allmänna lokaler (Strålskyddsförordningen).

Kommunens bedömning

Vid planläggning ska särskild kontrollmätning alltid övervägas i samband med upprättandet av en ny detaljplan. När risk för höga värden befaras, kan kontrollmätning begäras i samband med prövning av förhandsbesked eller bygglov. Nya byggnader ska uppföras med grundläggning som är radonsäker eller radonskyddad.

Strålning

Elektromagnetiska fält är en form av icke-joniserande strålning. De är starkast närmast källan men avtar snabbt med avståndet. Runt alla apparater och anläggningar som drivs av elektrisk ström uppstår magnetfält och elektriska fält. Till elektromagnetiska fält räknas även radiovågor från TV- och radiosändningar, trådlösa datornätverk och mobiltelefoni. Starka elektromagnetiska fält är hälsoskadliga, medan det inte finns några säkerställda hälsorisker med svaga elektromagnetiska fält.

Det är av vikt vid planeringen att belysa behoven av tillgången till skuggiga platser i offentliga miljöer, skolgårdar och förskolor. I och med denna fördjupade översiktsplan föreslås inga specifika utvecklingsområden för offentliga miljöer, förskolor eller skola. Dock kan befintliga miljöer med åren kräva ut- eller ombyggnation, de är då viktigt att kommunen beaktar klimatförändringarnas påverkan genom exempelvis tillgången till skuggiga platser samt byggnaders placering.

Kommunens bedömning

För att inte skapa risker för människors hälsa anser kommunen att nya kraftledningar och elektriska anläggningar ska utformas eller förläggas till sådan mark att exponering för magnetfält begränsas.

Nya bostäder, skolor, förskolor och daghem ska placeras så de inte påverkas av befintliga elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Generellt ska ny bebyggelse där människor vistas varaktigt placeras minst 80 meter från en 220 kV-ledning respektive 130 meter från en 400 kV-ledning.

Förorenade områden

Miljöfarlig verksamhet av olika slag kan förorena omgivande mark- och vattenområden. Med förorenade områden avses mark, vatten och sediment, byggnader och anläggningar som är så förorenade att de kan innebära skada eller olägenhet för människors hälsa och/eller miljö.

Länsstyrelsen och kommunen har identifierat och inventerat förorenade områden i kommunen. Dessa har inventerats och riskklassats enligt MIFO (Metodik för inventering av förorenade områden). Av dessa finns ett flertal inom Funäsdalens tätort och det område som den fördjupade översiktsplanen omfattar.

Kommunens bedömning

Av de områden som i den fördjupade översiktsplanen föreslås få en ny användning finns ett så kallat MIFO-objekt identifierat. Objektet ligger i utkanten av utvecklingsområdet på Röstbergets sydsluttning. Objektet är en bilvårdsanläggning där identifieringen anges som avslutad och inget åtgärdsbehov bedöms föreligga. Eventuellt behov av hänsyn studeras i detaljplaneskedet.

Förekomst av förorenade områden undersöks och beaktas generellt i samband med förändrad användning av marken där eventuella behov av marksanering prövas mot föreslagen markanvändning.