Mål och budget 2024

Härjedalens kommuns mål och budget 2024, beslutad av kommunfullmäktige 4 oktober 2023.

Kommunalrådet har ordet

Under föregående mandatperiod har en del nödvändiga beslut tagits för att upprätthålla god kommunal service, en ekonomi i balans och fokus på kärnverksamhet. Bland annat genom att minska frivilliga åtaganden. Det har lett till att kommunen har bättre förutsättningar att leverera välfärd. Krig, inflation och räntehöjningar får trots det en rejäl påverkan på kommunens ekonomi. Vilket märks redan i år och har stort genomslag också 2024.

Att kommunen har en stabilare ekonomi i grunden gör att vi inte behöver strama åt lika hårt som många andra kommuner. Vi lägger dock sparkrav på samtliga förvaltningar för att fördela bördorna. Vi väljer att ta rambudgeten i juni för att förvaltningar och utskott ska ha ett tydligt direktiv och tid att vidta åtgärder. Det innebär att vi ännu inte vet om det kommer pengar till kommunerna i regeringens höstbudget. Skulle så vara fallet har vi möjlighet att ta ett ändringsbeslut före november månads utgång.

Utskott och förvaltningar arbetar redan med utveckling av verksamheterna och många förslag som sparar pengar 2024 är redan på väg för beslut. Vi tror därför att de flesta åtgärder som vidtas i anledning av sparkraven också är sådana som ger fördelar för drift och verksamhet framåt. På det viset slipper vi göra åtgärder som inte är hållbara på sikt. De goda resultat vi haft de senaste åren gör dessutom att vi orkar med ett sämre resultat 2024.

Vi räknar med att vägåterlämningen ger minskade driftkostnader 2024, vilket är till stor hjälp under rådande omständigheter. Räddningstjänsten får en nödvändig ramökning för att säkerställa en god beredskap. Kommunen och Jamtli går in med en mindre summa var till Fjällmuseet för att höja driftbidraget. Den utökning av möjligheten till medfinansiering av föreningsprojekt som infördes i 2023 års budget ligger kvar också 2024. Större kommande investeringar, exempelvis Södra skolan och Härjedalens gymnasium samt nytt LSS-boende i Sveg, tas som separata investeringsbeslut i Kommunfullmäktige när kostnaden är känd.

Det finns också andra åtgärder som kan förbättra läget för kommunen framåt. Den satsning på strategiska markköp som finns med i investeringsbudgeten tänker vi komplettera med att sälja skogsskiften som inte ger någon större avkastning och som är belägen där det saknas behov av boende eller industrimark. På så sätt får vi förhoppningsvis ett mer relevant markinnehav utan att det behöver bli onödigt dyrt. Vi har också ett likviditetslån till ett av våra bolag. Den likviditeten behöver vi i kommunen nu. Därför arbetar vi för en borgenslösning för ett lån i bolaget istället.
Det känns hoppfullt att vi nu verkar vara inne i en trend med ett ökande befolkningstal. I senaste befolkningsstatistiken var vi 89 innevånare fler än motsvarande tid i fjol. Detta ger bättre förutsättningar att upprätthålla och utveckla välfärden.

Laars Gunnar Nordlander (S), ordförande i kommunstyrelsen

Vision och strategiska mål

Vision

Tillsammans skapar vi ett attraktivare Härjedalen

Härjedalen ska vara en attraktiv plats att bo på, besöka och driva företag i. Härjedalens kommun ska vara en modern arbetsgivare där medarbetarna är våra viktigaste ambassadörer.

Strategiska mål

Härjedalen är en kommun med hållbar utveckling

Härjedalens kommun är stor till ytan, med långa avstånd och en relativt liten befolkning. Detta gör att vi behöver hitta glesbygdslösningar för att på bästa sätt ge nödvändig service till våra invånare.

Tekniska lösningar och modern teknik ska användas i större utsträckning för att effektivisera verksamheterna.

Vi behöver bli fler invånare för att klara en långsiktig ekonomisk hållbarhet i Härjedalen, både för att upprätthålla den kommunala servicen och för att säkra nuvarande och kommande kompetensförsörjning. Anskaffandet av strategisk mark, både för bostadsbyggande och företagsutveckling, är prioriterat.

Samarbeten, tillsammans med andra kommuner, företag och föreningsliv ska fortsätta.

Dialogen och kommunikationen med medborgare och företag ska fortsätta att förbättras, bland annat genom medborgardialoger och företagsbesök. Vi kommer att arbeta med lokala utvecklingsplaner för att skapa delaktighet och utveckling i byarna.

Vi ska arbeta aktivt med företagsetableringar, exempelvis inom den gröna omställningen, och främja socialt företagande.

Föreningslivet är ett viktigt nav i kommunens utveckling och driftstöd och medfinansiering för föreningar ska därför fortsätta. Samarbetet med det lokala kulturlivet ska utvecklas.

För att bidra till en minskad klimatförändring behöver kommunkoncernen arbeta med att minska klimatavtrycket. En koldioxidbudget ska tas fram för att stödja detta arbete.

Vi fortsätter använda så mycket ekologisk och/eller närproducerad mat som möjligt i skolor och i äldreomsorgen. Graden av självförsörjning ska öka och vi ska fortsätta arbetet med att minska matsvinnet.

Mål för att Härjedalen är en kommun med hållbar utveckling

• Befolkningen ska öka.
• Minst fyra lokala utvecklingsplaner ska vara framtagna.
• Placeringen i Svenskt näringslivs rankning ska förbättras jämfört med föregående år.
• Placeringen i Småföretagarindex ska förbättras jämfört med föregående år.
• Matsvinnets omfattning inom skolan ska minska.

I Härjedalen erbjuder vi ett livslångt lärande

En fullföljd skolgång är, enligt all forskning, den enskilt viktigaste framgångsfaktorn i livet. Det är därför viktigt att varje barn och elev får en god grund för individuell utveckling och livslångt lärande genom hög kvalitet i våra förskolor och skolor.

Förskolorna ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnens utveckling och lärande genom god undervisning samt erbjuda barnen en trygg omsorg.

Alla elever får en undervisning som ger den ledning och stimulans de behöver för att kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling.

Vi arbetar aktivt med att skapa trygghet och studiero för alla barn och elever, för att främja arbetsmiljön i förskolor och skolor. Vi ska utveckla arbetet med ungas psykiska hälsa genom samverkan och tidiga insatser.

Gymnasieskolan och Vuxenutbildningens utbud och inriktningar bör anpassas efter individens och det lokala näringslivets behov. För att säkra framtida kompetensförsörjning behöver fler motiveras till att skaffa högre utbildning. Vi samverkar med högskolor och universitet för att stimulera till eftergymnasiala studier.

Medborgare som står utanför arbetsmarknaden ska erbjudas arbetsträning och kompetenshöjande insatser.

Mått för att det i Härjedalen erbjuds ett livslångt lärande

• Alla elever i årskurs 1 ska kunna läsa
• Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i åk 3, 6 och 9
• Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet ska vara lika eller högre än riksgenomsnittet
• Andelen elever som når gymnasieexamen vid Härjedalens gymnasium ska vara lika eller högre än riksgenomsnittet.
• Andelen elever från åk 9 i Härjedalen som är behöriga till nationella program och väljer att genomföra gymnasiestudier på Härjedalens gymnasium ska öka i jämförelse med föregående år.

Härjedalen är en trygg och hälsofrämjande kommun

Det ska vara tryggt att bo och verka i Härjedalen. För att skapa en god samhällsutveckling krävs nära samarbete mellan näringsliv, föreningsliv och kommunkoncernen. Genom dialog och samverkan finner vi lösningar som främjar hälsa och trygghet. Kommunens arbete ska inriktas på att stärka individernas självständighet och alla ska mötas av omtanke och ett kunskapsbaserat
förhållningssätt.

Vård och omsorg ska bedrivas med hög kvalitet och vara jämlik och säker. Äldre personer som har någon insats från kommunen ska i högre grad vara nöjda med insatserna och uppleva en trygghet med omsorgen. Förbättrade arbetssätt och användning av välfärdteknik ska öka individens självständighet och ge möjlighet att bo kvar i ordinarie boende. Verksamheter inom funktionsstöd och LSS ska främja självbestämmande och självständighet hos individen och möjliggöra delaktighet i samhället. Större fokus ska läggas på förebyggande och hälsofrämjande insatser.

Tidiga insatser för att säkra barn och ungdomars välfärd är prioriterade. Våra
familjecentraler och ungdomsmottagningen är en del i det arbetet.

Barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer tenderar att ha lägre betyg i skolan, vara mindre delaktiga i samhället och sakna en känsla av gemenskap. En viktig uppgift är att stärka föräldrarnas möjligheter till egen försörjning.

Mått för att det i Härjedalen erbjuds en trygg omsorg där individen är i centrum

• Andelen brukare som är ganska eller mycket nöjda med hemtjänsten i sin helhet ska vara minst 90 procent.
• Andelen brukare som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende ska vara minst 80 procent.
• Andelen vuxna biståndsmottagare med långvarigt (10–12 månader) ekonomiskt bistånd skall vara bland de 25 lägsta i landet.

Härjedalens kommun är en attraktiv arbetsgivare

Kompetensförsörjningen är en utmaning både i kommunkoncernen som organisation och för näringslivet i kommunen. Det är en utmaning att kunna rekrytera och behålla personer med den kompetens som efterfrågas. Vi riskerar att stå inför en situation med arbetskraftsbrist och måste därför ständigt arbeta med att ta tillvara och utveckla medarbetarnas och organisationens kompetens. Vi måste ha mod att testa nya lösningar och nya arbetssätt.

För att skapa ett hållbart arbetsliv måste vi fortsätta arbeta med att skapa fler heltidsanställningar, minska antalet timanställda och fortsätta att satsa på kompetenshöjning och arbetsmiljö.

Som en del i arbetet med kompetensförsörjningen erbjuder vi stipendier till medborgare som väljer att skaffa en utbildning inom våra bristyrken.

Våra medarbetare är den viktigaste resursen för att skapa en god välfärd. För att uppnå detta behöver vi ledare och medarbetare som är modiga, stolta och engagerade. Detta skapar förutsättningar för att bedriva en verksamhet med bra kvalitet och en god arbetsmiljö. Vi ska därför fortsätta att utveckla både ledarskap och medarbetarskap.

Mått på att Härjedalens kommun är en attraktiv arbetsgivare

• Nöjd medarbetar-index ska öka
• Andel heltidsanställda ska öka
• Andel behöriga lärare ska öka
• Andel undersköterskor inom vård och omsorg ska öka

I Härjedalens kommun har vi en resurseffektiv verksamhet

Vi ska ha en ekonomi i balans och fokus på kärnverksamheterna, bland annat genom att minska frivilliga åtaganden, för att kunna erbjuda en effektiv service med långsiktigt hållbar och stabil ekonomi. Kommunkoncernens verksamheter ska bedrivas så att högsta möjliga kvalitet erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Verksamhetskostnaderna ska inte vara högre än i andra jämförbara verksamheter och kommunen ska inte bedriva en verksamhet som kostar mer än våra intäkter.

Omstrukturering av kommunens och Härjegårdars fastighetsbestånd behöver
fortsätta. Kommunens och allmännyttans bostads- och lokalbestånd behöver
anpassas till dagens och framtidens efterfrågan. Det kan innebära behov av nybyggnation i vissa verksamheter och delar av kommunen och avveckling i andra delar. I de fastigheter som ska vara kvar i koncernen är det viktigt att
minska energiförbrukningen.

Mått på att verksamheten är resurseffektiv

• Våra verksamhetskostnader ska vara jämförbara med andra liknande kommuner
• Kostnaderna för mertid, övertid, timlön, sjuklön och inhyrd personal ska minska i jämförelse med föregående år
• Energianvändningen ska minska i våra fastigheter
• Vakansgraden ska minska i Härjegårdars fastighetsbestånd

Värdegrund

• Jag är här för de som bor, verkar i eller besöker Härjedalens kommun.
• Jag har ett professionellt förhållningssätt och möter alla med respekt.
• Jag ser möjligheter och vill förbättra vår verksamhet.

Förutsättningar och verksamhetens finansiering

Skattesats

Budgeten bygger på oförändrad skattesats 22,47 procent under planperioden.

Många av de konsekvenser som man befarade med anledning av situationen i vår omvärld börjar nu mer konkret märkas i vår bokföring.

Inflationen utan hänsyn tagen till räntor (KPIF) beräknas stiga med 5,4 procent under 2023 och timlönerna beräknas öka med 3,9 procent. Detta är nivåer som vi inte kunnat ta höjd för i vår budget för innevarande år vilket innebär att vi har en tuff uppgift i att undvika ett underskott för 2023.

Per den 30 april uppgår den negativa budgetavvikelsen till -5,6 miljoner kronor. Samtliga förvaltningar redovisar ett underskott och årets första prognos över helårsresultatet indikerar ett underskott på cirka -10 miljoner kronor. Det är viktigt att åtgärder vidtas snarast för att motverka den negativa resultatutvecklingen.

Räntekostnaderna stiger snabbt och ett lån som i slutet av 2020 hade en ränta på 0,21 procent hade i februari i år en ränta på 3,14 procent. Kostnaden för att investera och expandera balansräkningen har således stigit avsevärt.

I de nuvarande prognoserna ser vi en årlig genomsnittlig ökning av skatteintäkterna för perioden 2024 - 2026 på 3,1 procent. Det är en ökning som skulle ha vara tillräcklig om de förutsättningar avseende inflation och löneutveckling som har varit rådande under de senaste åren fortsatt.

Tyvärr befinner vi oss dock, sedan ett år tillbaka, i en helt ny situation där inflationen har tagit fart och där nu också räntorna och löneökningstakten går upp. Detta innebär att kommunens köpkraft minskar i likhet med det hushållen och företagen upplever.

Trots dessa omständigheter befinner sig kommunen i ett expansivt skede där historiskt stora investeringar pågår och planeras. Kapitalkostnaderna kommer därför att ta en allt större del av de gemensamma resurserna. Det budgeterade finansnettot försämras med 6,4 miljoner kronor mellan 2023 och 2024.

För att bland annat möta de ökade kapitalkostnaderna är det viktigt att kommande investeringar kan bidra till en effektivare organisation.

Kommunen budgeterar med årliga löneökningar på 3,6 procent för perioden 2024 - 2026 och för budgeten 2024 beräknas kommunens folkmängd uppgå till 10 200 personer.

En positiv befolkningsutveckling är av avgörande vikt för kommunen. Under årets första fyra månader ökade kommunens innevånarantal med fyra personer. Vi hoppas på en fortsatt positiv utveckling under sommaren i likhet med föregående år.

Med anledning av den rådande inflationen innehåller budgeten en generell kompensation för prisökningar med 2 procent.

Kommunen investerar som tidigare år fortfarande i huvudsak inom VA verksamheten, men planerna att till exempel renovera kommunens skollokaler fortskrider. Under 2023 påbörjas renoveringen av Sonfjällsskolan och beräknas vara klart vid årsskiftet 2024 - 2025. Prisutvecklingen på entreprenader har varit utmanande men den annalkande lågkonjunkturen börjar få genomslag vilket skulle kunna innebära att offentliga investeringar blir mer prioriterade av företagen.

Kommunens helägda dotterbolag Härjegårdar Fastighets AB bedöms fortsatt ha en tuff marknadssituation att hantera. Räntorna har under året stigit kraftigt och utgör nu därför en allt större del av bolagets kostnadsmassa. Bolaget har under året fortsatt processen med att minska balansräkningen och minska bolagets kostnader. Bolaget brottas alltjämt med en hög vakansgrad i sitt bestånd i Sveg. Under året kommer kommunen och Härjegårdar tillsammans planera för att bilda en gemensam förvaltningsorganisation i kommunens regi. Målet är att den nya organisationen skall vara i drift from 1 januari 2024.

För kommunens delägda bolag Vatten och Miljöresurs Mitt AB är det fortsatt en hög investeringsnivå inom VA verksamheten. Inom avfallshanteringen drivs investeringsbehovet främst av nya lagkrav rörande återvinningsstationer och fastighetsnära insamling. Bygget av reningsverket i Funäsdalen och tillhörande överföringsledning från Ramundberget pågår.

Entreprenadverksamheten påverkas generellt av ökade kostnader. Detta tillsammans med de ökade räntorna driver på behovet av taxehöjningar. Arbetet med att säkra vattentillgång och reningskapacitet inom hela kommunen pågår inom ramen för projektet VA 2025.

Från 1 januari 2023 är också Bräcke kommun delägare i bolaget. Varje ägarkommun äger en tredjedel var av bolaget.

Budget och lönehöjningar

Förvaltningarna ska budgetera sina personalkostnader utifrån den aktuella lönenivån. Potten för 2024 års beräknade löneökningar budgeteras som tidigare år centralt inom kommunledningsförvaltningen och uppgår till 20,9 miljoner kronor. Lönepotten kommer att fördelas ut på förvaltningarna när löneförhandlingarna är klara.

Kapitalkostnader

Kapitalkostnaderna består av internräntor och avskrivningar. Internräntan för 2024 är 2,5 procent. I underlaget ingår färdigställda investeringar per 2022-12-31 samt budgeterade investeringar i den taxefinansierade verksamheten för 2023 - 2024. Kapitalkostnaderna fördelas ut på respektive förvaltning.

Finansnetto

Kommunens finansnetto (ränteintäkter minus räntekostnader) beräknas bli negativt och uppgå till – 11,2 miljoner kronor (föregående år -4,8 miljoner kronor).

Upplåning och låneskuld

Kommunen har i dagsläget lån i Kommuninvest på 150 miljoner kronor. Lånen är kopplade till de investeringar som påbörjats inom projektet VA 2025.
Under 2023 kommer ytterligare medel lånas upp i Kommuninvest för att bland annat finansiera det det nya reningsverket i Funäsdalen samt start av bygget av överföringsledning från Ramundberget till Funäsdalen. För perioden 2022 - 2024 har Fullmäktige i dagsläget godkänt en nyupplåning på 300 miljoner kronor från Kommuninvest. Ett nytt beslut behöver fattas för att ytterligare öka upplåningsutrymmet.

Externa skulder för kommunens helägda dotterbolag Härjegårdar Fastighets AB uppgick per 2022-12-31 till 345,3 miljoner kronor för vilket kommunen borgar i sin helhet. Lånen finns uteslutande i Kommuninvest och Härjegårdar Fastighets AB betalar kommunen årligen en borgensavgift på 0,25 procent av aktuell låneskuld för vilken borgen erhållits. Övrig löpande drift finansieras inom koncernen.

Överskottskrav och effektiviseringsbehov 2025 och 2026

För 2024 budgeterar kommunen ett överskott på 0,2 miljoner kronor.
Om resultaten för efterföljande två år skall normaliseras och åter vara i nivå för god ekonomisk hushållning krävs nettobesparingar på sammanlagt 15 miljoner kronor för åren 2025 och 2026.

Balanskrav

I bokslutet för 2022 redovisade kommunen ett balanskravsresultat på 22,6 miljoner kronor. Några tidigare balanskravsunderskott att återställa finns ej.

God ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer
(kommunkoncernen). Härjedalens kommun har beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen.

Kortsiktiga finansiella mål

Finansiella mål för budgetåret formuleras inom ramen för Härjedalens kommuns årliga budgetprocess och de kortsiktiga finansiella målen är:

• Årets resultat för Härjedalens kommun skall uppgå till minst 0,2 miljoner kronor.
• Soliditeten för Härjedalens kommun inklusive totala pensionsförpliktelser ska vara minst 20 procent.

Långsiktiga finansiella mål

Genom att fastställa långsiktiga finansiella mål blir målen styrande för vad kommunen långsiktigt vill uppnå i fråga om finansiell styrka, skattenivå och resultatutveckling. Långsiktiga finansiella mål är beslutade i kommunfullmäktige och framgår av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. De långsiktiga finansiella målen är:

• Soliditeten för kommunkoncernen exklusive totala pensionsförpliktelser ska minst vara 20 procent.
• Årsresultatet efter balanskravsutredning för Härjedalens kommun ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning över en rullande 5-årsperiod.

God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv

Målen för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv ska med utgångspunkt från vision och strategiska mål omfatta kommunens olika verksamhetsområden. Målen för budgetåret formuleras inom ramen för Härjedalens kommuns årliga budgetprocess. Mål för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv är de 21 mål som redovisas under rubriken strategiska mål.

Metod utvärdering god ekonomisk hushållning

Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning ska ske i både delårsrapport och årsredovisning. Det är kommunstyrelsen som ansvarar för uppföljning av de mål som kommunfullmäktige har beslutat och som bedömer om Härjedalens kommun har en god ekonomisk hushållning. För att kommunstyrelsen ska kunna göra denna bedömning bör kommunfullmäktige ange en lägsta nivå av måluppfyllelse för att god ekonomisk hushållning ska bedömas som uppnådd.
För att bedöma om Härjedalens kommun har god ekonomisk hushållning görs en samlad bedömning av kommunens finansiella mål samt verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning. För att Härjedalens kommun ska anses ha god ekonomisk hushållning krävs att:

• samtliga finansiella mål har uppnåtts under räkenskapsåret
• minst hälften av verksamhetsmålen har uppfyllts under året eller kommer att uppfyllas under den tidsperiod som anges i målformuleringen.

Satsningar och besparingar

Sammandrag av driftverksamheten

Organisation roller och ansvar

Den politiska organisationen i styrelse och utskott syftar till att möta strategiska utmaningar, stärka kommunens förmåga att hantera omvärldsförändringar och prioriteringar avseende de kommunala verksamheterna. Det politiska arbetet i styrelse och utskott ska därför präglas av långsiktig och strategisk utveckling, omvärldsbevakning samt samverkan både inom den kommunala organisationen och med externa parter. Uppdrag och ansvarsfördelningen för de politiska organen framgår av kommunens reglemente. Det är de politiska företrädarnas uppgift att ange ambitionsnivå och prioriteringar, besluta om mål och inriktning på kort och lång sikt, fördela resurser och följa upp resultat i förhållande till de uppsatta målen. Förvaltningsorganisationens uppgift är att bereda och verkställa de politiska besluten. Hur detta ska ske regleras bland annat i delegationsordningar och i kommunens styrdokument.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är det högsta beslutande och styrande organet i kommunen. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell karaktär eller annars av större vikt såsom program, policys, investeringar, mål och regler samt organiserar den kommunala verksamheten i kommunstyrelse, utskott, gemensamma nämnder, bolag och kommunalförbund. Fullmäktige beslutar om kommunens budget och skattesats. Genom budgeten fastställs hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika utskott och verksamheter. Härigenom har budgeten en central funktion för planering och styrning av den kommunala verksamheten. Fullmäktige anger i samband med budget även uppdrag och kommunövergripande mål för kommande år och följer upp dessa. Fullmäktige fastställer delårsrapport och årsredovisning, beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen och väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga utskotts verksamheter. Styrelsen leder och fastställer övergripande förutsättningar för planeringen och uppföljningen av hela den kommunala verksamheten. Styrelsen ska också utöva uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i gemensamma nämnder, kommunala bolag, stiftelser och kommunalförbund. Kommunstyrelsen återrapporterar till fullmäktige.

Kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Enligt kommunallagen 6 kapitlet ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunens företag och kommunalförbund som kommunen är medlem i. Styrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs.

Styrelsen ska inom kommunen svara för:

• uppsikten över kommunens och kommunkoncernens samlade ekonomi
• uppsikten över övriga utskotts och gemensamma nämnders verksamhet
• uppsikten över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i kommunallagen 10 kap. 2–6 §, och uppsikten över kommunalförbund där kommunen är medlem.

Kommunstyrelsens uppsiktsplikt innebär att styrelsen aktivt ska informera sig om att utskotten bedriver sin verksamhet enligt kommunfullmäktiges beslut och riktlinjer, att lagar och förordningar följs och att den ekonomiska förvaltningen är effektiv och säker.

Utskott

Utskotten ansvarar för den löpande verksamheten inom kommunen. Utskotten ansvarar för den verksamhet som fullmäktige fastställt genom kommunens reglemente samt utifrån fullmäktiges program, policyer, regler, budget och beslut i övrigt eller vad som följer av gällande lagstiftning.

Respektive utskott ska upprätta internbudget och verksamhetsplan inom fullmäktiges beslutade budgetram och strategiska mål. Efter att kommunstyrelsen godkänt utskottens internbudget och verksamhetsplan kan utskotten göra omfördelningar mellan utskottets verksamheter dock med beaktande av fullmäktiges beslut.

Samtliga utskott ska löpande följa upp verksamhet, resultat och ekonomi inklusive prognos för helår. Vid avvikelser från fastställd budget och planer ska utskotten vidta erforderliga åtgärder och rapportera detta till kommunstyrelsen. Utskotten har ett ansvar att hantera förändringar inom ram. Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen.

Förvaltningsorganisation

Kommunens förvaltningsorganisation leds av kommunchefen som är kommunens högste verkställande tjänsteman. Kommunchefen är chef för förvaltningscheferna och har rätt att ge dem uppdrag. Kommunchefen är ytterst ansvarig för den samlade förvaltningsorganisationen och ska säkerställa att verksamheten bedrivs professionellt. I kommunchefens ansvar ligger att säkerställa att förvaltningscheferna beaktar kommunövergripande frågor och perspektiv. Kommunchefens uppdrag regleras i kommunchefsinstruktionen.

Förvaltningschef ansvarar gentemot aktuellt utskott för beredning och verkställighet inom ramen för utskottets delegationsordning. Förvaltningschefen har det yttersta ansvaret för förvaltningens verksamhet, ekonomi och personal. I förvaltningschefens uppdrag ingår att aktivt bidra till kommunens övergripande utveckling, att företräda kommunen som helhet intern och externt, samt att främja öppenhet, kommunikation och samarbete mellan kommunens förvaltningar. Förvaltningschefen ska översätta de politiska visionerna, strategiska målen och uppdragen till operativa mål och konkreta aktiviteter samt återrapportera till utskott hur verksamhet och ekonomi utvecklas.

Kommunstyrelsen och utskott

Resultatbudget med treårsplan

Balansbudget med treårsplan

Investeringsplan