Policy för medelsförvaltningen i Härjedalens kommun

Fastställd av kommunfullmäktige 9 februari 2015 § 27.
Diarienummer KS 2013/253.

1. Mål och allmänna riktlinjer

Som övergripande mål gäller att kommunen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betrygg­ande säker­het kan tillgodoses.

En målsättning skall vara att genom en effektiv och affärsmässig finansförvalt­ning uppnå bästa möjliga räntenetto med hänsyn tagen till ett antal restriktioner som exempelvis miljöhänsyn, socialt ansvar, säkerhet och likviditet. Kommunens risktagande skall totalt sett och i enskilda affärer präglas av försiktighet i syfte att undvika finansiella för­luster.

Med miljöhänsyn och socialt ansvar avses att företag utöver lagstiftningen följer internationella normer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption samt internationella arbetsorganisationen (ILO). De internationella normerna är uttryckta i FN:s deklarationer och konventioner och deras relevans för företag sammanfattas i t.ex. FN:s Global Compact. Vidare ska även bolag som har sin verksamhet i produktion och försäljning av vapen och pornografi undvikas. Alla förvaltningsprodukter måste prövas mot de etiska riktlinjerna innan de får användas i kapitalförvaltningen.

Policyn gäller dels för kommunen, dels för de av kommunen helägda aktiebo­lagen och dels för de stiftelser som kommunen en­sam bildat. Policyn gäller ock­så för helägda dotterföretag till dessa bolag och stiftelser. De förvaltade fonder­nas medel omfattas av föreskrifterna inom ramen för donatorns uttalade önske­mål i varje särskild fond.

I detta dokument används genomgående benämningen kommun som begrepp även för de företag som omfattas av policyn. När det i texten anges "styrelsen" avses kommunstyrelsen respektive företagens styrelser.

1. Likviditetsförvaltning

2.1 Betalningsberedskap

Kommunen skall upprätthålla en god betalningsberedskap. Det sker genom egen likviditet, tillgång till kortfristiga krediter och/eller av­talade kreditlöften. Kommun­ens likviditet skall löpande prognostiseras och följas upp.

Överskottslikviditet skall utnyttjas för återbetalning av kortfristiga lån och/eller placeras så att bästa möjliga avkastning uppnås utan att kapitalet riskeras.

2.2 Placering av likvida medel

Löptiden för placerade medel skall avvägas mot likviditetsprognos, kortfristiga lånemöjligheter och möjligheterna att snabbt avveckla gjorda placeringar samt bedömning av räntenivåns utveckling.

Medelsplacering får ske i svensk valuta i form av

• inlåning i svensk bank
• köp av kort‑ och långfristiga räntebärande värdepapper utgivna av
  • Svenska staten
  • Av svenska staten helägt företag med dotterföretag
  • Svenska banker
  • Av svenska banker helägda dotterföretag/finansbolag
  • Svenska bostadsinstitut
  • Svenska kommuner och landsting
  • Kommuninvest
  • Produkter emitterade av institut med lägst investmentgrade
• förvaltningsavtal med bank eller annat värdepappersinstitut som har finansin­spektionens tillstånd att driva värdepappersrörelse, varvid mot­svarande begräns­ning skall gälla vad avser tillåtna instrument och motparter.

2.3 Betalningsströmmar

Rutinerna skall vara så utformade att kommunen får in sina utestående ford­ringar så snabbt som möjligt och att utbetalningar sker på rätt dag.

Kommunen bör eftersträva att inbetalningar till kommunen sker i nära anslutning till tjänsternas utförande.

Leverantörsfakturor och övriga utbetalningar bör handläggas så snabbt som möj­ligt så att registrering kan ske i ekonomisystemet och ge möjlighet till momsavlyft.

Betalningsvillkor (förfallodag) för leverantörsfakturor bör så långt som möjligt avtalas till att vara en månad (jfr räntelagen).

I övrigt utfärdar styrelsen rutiner för betalningsströmmar och anvisningar för saldo­­hantering i den omfattning styrelsen finner behövligt.

1. Finansiering och skuldförvaltning

Kommunens lånefinansiering sker genom kort‑ och långfristig upplåning inom ramen för de beslut som fattats av behörigt organ.

Lånestocken sammansätts med beaktande av kostnader och riskspridning. Upp­låning och räntebindningstider anpassas också tidsmässigt till kommunens be­hov samt till bedömningar av räntenivåer och ränteutveckling. Åtgärder bör fort­löpande vidtas för att kommunen skall ha en lånestock med varierande ränte­bind­ningstider i syfte att sprida ränterisker.

3.1 Finansieringsformer

Finansiering får ske i form av

• lån i svensk valuta hos
  • svenska staten
  • svenska banker eller av svenska banker helägda dotterföretag/ finansbolag
  • svenska försäkringsbolag och pensionsanstalter
  • svenska kommuner och landsting
  • svenska bostadsinstitut
  • kommuninvest
  • Leasing (se avsnitt 3.2)

3.2 Leasing

Leasing bör komma i fråga endast vid anskaffning av fordon, maskiner, inven­tarier och liknande och då endast om leasingavgiften motsvarar en effektiv årsränta som är lägre än kostnaden för lånefinansiering. Hänsyn skall också tas till avdrags­rätten för mervärdesskatt.

1. Riskhantering

För att skydda placeringar och lån samt uppnå en välavvägd räntestruktur med avseende på ränteförväntningar skall penninghanteringen ske med beaktande av de finansiella risker som är förknippade med all medelsförvaltning. Visst risktag­ande är ofrånkomligt på finansmarknaden och måste accepteras även i kom­­munal verksamhet. Samtliga beslut om placeringar fattas efter samråd mellan ekonomichef, kommunchef, kommunalråd samt oppositionsråd.

Det finns olika typer av finansiella risker som t ex ränterisk, likviditetsrisk och kreditrisk.

4.1 Ränterisk

Ränterisk är risken att oväntade förändringar i det allmänna ränteläget leder till ett lägre räntenetto. Ränterisken beror främst på löp‑ och räntebindningstiden.

Genom att systematiskt följa ränteläget och anpassa låneportföljens och place­ringsportföljens sammansättning kan man i viss mån begränsa ränterisken.

4.2 Likviditetsrisk

En likviditetsrisk är risken för att det inte går eller är svårt att avyttra ett värde­papper på andrahandsmarknaden vid önskad tidpunkt.

Valet av instrument och motpart är faktorer som avgör vilken likviditetsrisk man tar vid placeringar på kapitalmarknaden. Jfr avsnitt 2.2.

4.3 Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken att man inte får igen utlånat kapital på grund av att låntagaren är på obestånd.

I syfte att begränsa kreditrisker får riskmandaten enligt förvaltningsinstruktionen i kapitel 7 ej överskridas.

1. Borgensåtaganden och andra ansvarsförbindelser

De ansvarsförbindelser som kommunen har ingått är av skilda slag. Vanligast och av störst omfattning är borgensåtagandet för bostadslån.

Vissa åtaganden avser borgens ‑ och förlustansvar för statliga bostadslån och kredit­garantier för egnahem. Åtagandena gäller för ett stort antal låntagare men med begränsade belopp i varje enskilt låneärende.

De beloppsmässigt största åtagandena återfinns emellertid inom den egna kon­cernen och avser också till stor del bostadsförsörjningen.

5.1 Borgen för bostadsbyggandet

Kravet på kommunal förlustgaranti för egnahem har slopats för pro­jekt som på­börjas efter utgången av år 1992. Kommunal borgen kan i fortsättningen bli aktu­ell endast i de fall då ny ägare övertar ett hus som har uppförts eller byggts om med stöd av statligt reglerade bo­stads­lån för vilka tidigare har krävts kommunal borgen.

Kommunen tecknar borgen för byggnadskreditiv och lån till Härje­gård­ar Fastig­hets AB endast i de fall fullmäktige uppdragit åt bolaget att uppföra bostadshus.

I övrigt tecknas inte borgen för bostadsbyggandet.

5.2 Borgensåtaganden i övrigt

Kommunen har som huvudprincip att inte åta sig borgensansvar gente­mot ban­ker eller andra kreditgivare.

Om det undantagsvis aktualiseras frågor om kommunala borgensåtaganden skall sådana ärenden tas upp till särskild prövning i behörigt organ.

1. Intern kontroll

6.1 Beslut och redovisning

För att uppnå god säkerhet i affärstransaktioner med motpart, vanligen en bank, bör det finnas en uppdelning mellan den som gör affären och den som bokför/ kontrollerar transaktionen. Avräkningsnotor och avier skall därför adresseras direkt till kommunens kassaenhet som bokför/kontrollerar transaktionen.

6.2 Rapportering

Finansiell rapportering skall ske fyra gånger om året. I företagen sker rapporte­ringen till styrelsen och för kommunen i övrigt till kommunledningsutskottet.

7. Förvaltningsinstruktion

Svenska räntebärande värdepapper

Den genomsnittliga löpptiden får vara högst 36 månader.

Den genomsnittliga räntebindningstiden får vara högst 30 månader.

Inget värdepapper får ha en löptid längre än 5 år.

Placeringar i derivatainstrument får göras i enlighet med respektive fondbestämmelser-

Placeringar får endast göras så det investerade besloppet är svenska kronor.